”Varför Sveriges bistånd till Rumänien bör granskas”

Sverige bör prioritera nationella behov framför nya bidrag till internationella insatser

I en tid när Sveriges inhemska problem är påtagliga, och många medborgare känner av ekonomisk osäkerhet, blir det alltmer relevant att fråga om vårt lands prioriteringar. Regeringens senaste beslut att överlåta 300 miljoner kronor till Rumänien som en del av ett projekt för Ukrainas luftförsvar är ett beslut som förtjänar en närmare granskning.

Vi är ett land med en lång tradition av internationellt engagemang och solidaritet, men det finns gränser för vad som är rimligt – både ekonomiskt och politiskt. Sverige bidrar redan med betydande summor till både FN och EU, två organisationer som har mandat och resurser att hantera internationella kriser. Frågan är varför Sverige ska agera på egen hand när vi redan betalar för dessa organisationers arbete.

Sveriges bidrag via FN och EU: Är det inte tillräckligt?

Sverige är en av de största bidragsgivarna till FN i förhållande till sin ekonomi och befolkning. År 2022 bidrog vi med cirka 7,7 miljarder kronor till FN:s system. Därtill betalar Sverige årligen omkring 50 miljarder kronor till EU:s budget, en del av dessa medel används för att stödja Ukraina genom EU:s gemensamma försvarssamarbete och humanitära insatser.

FN och EU har mandat att samordna insatser som Projekt Immediate Action on Air Defence (IAAD), och det är deras uppgift att säkerställa att medlemsstaternas pengar används effektivt. Att Sverige går in med bilateralt stöd kan skapa en onödig dubbelinsats – en kostnad vi inte har råd med i en tid när våra egna resurser är begränsade.

Hemliga agendor och brottslighet: En paradox

Rumänien, mottagaren av dessa 300 miljoner kronor, är inte direkt i krig. Ändå används svenska medel för att ersätta deras Patriotmissiler som donerats till Ukraina. Samtidigt finns det rumänska medborgare i Sverige som lever under svåra förhållanden, ofta tiggande utanför våra matbutiker. Detta speglar en komplex paradox: vi hjälper en stat att stärka sitt försvar men ser dess medborgare kämpa i vårt eget land.

Enligt polismyndigheten är dessutom en del av de tiggande nätverken kopplade till organiserad brottslighet. Det är en fråga som kräver resurser för att hanteras effektivt. Skulle inte dessa 300 miljoner kronor kunna användas för att stärka svensk socialtjänst och rättsväsende istället?

Hur påverkas Sverige av detta beslut?

Beslutet att ge ekonomiskt stöd till Rumänien är en del av Sveriges bredare åtagande att stötta Ukraina i kriget mot Ryssland. Det är ett viktigt mål att bidra till fred och säkerhet i Europa. Men till vilken kostnad?

Sveriges försvar är i behov av omfattande resurser för att hantera ett alltmer osäkert omvärldsläge. Flera experter, inklusive Försvarsmakten själva, har påpekat att vi behöver stärka vår egen militära beredskap. Att skicka pengar utomlands när vi själva är sårbara är en kortsiktig lösning som kan ha långsiktiga konsekvenser för vår egen säkerhet.

Alternativa lösningar: Hur vi kan agera smartare

1. Låt FN och EU göra sitt jobb: Sverige betalar redan för att dessa organisationer ska hantera internationella kriser. Det är deras uppdrag att samordna och finansiera projekt som IAAD.
2. Prioritera Sveriges behov: Använd resurserna för att stärka vårt eget försvar, rättsväsende och sociala trygghet. Vi har till exempel ett växande problem med gängkriminalitet som kräver akuta åtgärder.
3. Villkorat stöd: Om Sverige ska bidra ekonomiskt bör det ske med villkor att andra länder i EU också tar sitt ansvar. Vi ska inte vara den enda nationen som betalar för projekt som borde vara ett gemensamt europeiskt åtagande.

Avslutning: Sätt Sverige först

Solidaritet är en del av vår svenska identitet, men den får inte gå ut över vår egen förmåga att hantera inhemska problem. Regeringen bör omvärdera beslut som detta och istället fokusera på att stärka Sverige – både ekonomiskt och socialt.

Vi kan inte bygga ett starkt och självständigt land om vi ständigt urholkar våra resurser för att lösa andra länders problem. Det är dags att prioritera Sveriges medborgare, vår säkerhet och vårt välfärdssystem.

Vi på Debattkungen vill se ett Sverige som står starkt både hemma och ute i världen.