Hoppa till innehåll 
Ulf Kristersson och klyftornas politik – Del 8: Arbetsmarknaden där tryggheten urholkas
1. Inledning – Från trygghet till press
Den svenska arbetsmarknadsmodellen har länge byggt på en balans:
-
Starka fackföreningar
-
Trygg anställning
-
Rätt till omställning och vidareutbildning
-
Ett skyddsnät för arbetslösa
Men under Ulf Kristerssons tid vid makten har balansen tippat. Istället för att skapa trygghet, har politiken pressat de svagaste, gynnat arbetsgivare och monterat ner det skydd arbetstagare tidigare haft.
Med retorik om ”arbetslinjen” har man i praktiken skapat en verklighet där:
-
Den som är arbetslös misstänkliggörs
-
Den som jobbar pressas att acceptera sämre villkor
-
Den som är rik kan kapitalisera på andras otrygghet
2. Den ”nya” arbetslinjen – eller tvångslinjen?
2.1 Från Reinfeldt till Kristersson
Arbetslinjen lanserades som ett sätt att få fler i arbete genom att göra det ”mer lönsamt att arbeta än att vara arbetslös”. I praktiken har det ofta betytt:
-
Minskad A-kassa
-
Fler krav, kontroller och åtgärder för arbetslösa
-
Skattesänkningar som gynnar den som redan har jobb – inte den som söker ett
Ulf Kristersson har varit en central del av denna utveckling, både som socialförsäkringsminister och nu som statsminister.
Arbetslinjen har blivit en ideologi där man hellre straffar än stödjer – och där arbetstagare förväntas anpassa sig, oavsett konsekvenser.
3. Förändringarna i LAS – ett skydd som försvann
3.1 Vad är LAS?
LAS – Lagen om anställningsskydd – skyddar arbetstagare från att godtyckligt bli uppsagda, och reglerar turordning, anställningsformer och rätt till omplacering.
3.2 Vad gjorde Kristerssonregeringen?
2022 trädde en ny LAS-reform i kraft – framförhandlad delvis innan hans tillträde, men aktivt understödd av hans regering:
-
Arbetsgivare kan säga upp anställda lättare
-
Turordningsreglerna försvagas
-
Allmän visstid ersätts av ”särskild visstid”, men med få förbättringar
-
Det blir enklare att kringgå trygghetsregler
3.3 Vem gynnas?
-
Stora företag med mycket personal
-
Bemanningsbolag och gigplattformar
-
Arbetsgivare som söker flexibilitet snarare än stabilitet
Arbetstagare – särskilt unga, kvinnor och utrikesfödda – förlorar. De är de första att drabbas av osäkra kontrakt och förlorad förhandlingskraft.
4. Gigekonomin – otrygghet som affärsmodell
4.1 Vad är gigekonomi?
Arbete via appar eller uppdrag där du är ”egenanställd”, t.ex.:
-
Matbud via Foodora eller Uber Eats
-
Frilansare på digitala plattformar
-
Städning eller hemtjänst via rut-företag
4.2 Kristerssonregeringens syn
Moderaterna hyllar gigekonomi som ”flexibilitet och frihet”, men nämner sällan:
-
Ingen sjuklön
-
Ingen anställningstrygghet
-
Ofta låg inkomst efter avgifter och skatter
-
Ingen förhandlingsrätt via fack
4.3 Vem tjänar?
-
Plattformarna och företagen
-
Kunder som vill ha billig service
-
Rika hushåll som använder RUT-avdrag
Arbetaren är ensam, otrygg – och oftast utbytbar.
5. A-kassan: Urholkad och ifrågasatt
5.1 Vad är A-kassa?
A-kassan är ett skydd för dig som förlorar jobbet – för att du ska kunna söka nytt arbete utan att bli fattig.
5.2 Vad har Kristersson gjort?
-
Tillfälliga höjningar under pandemin har avskaffats
-
Inkomsttaket är lågt jämfört med andra länder
-
Färre har rätt till ersättning
-
Reglerna är krångliga och byråkratiska
5.3 Konsekvens: Inkomstfall på 40–60 %
De som förlorar jobbet går ofta från 25 000 i lön till 12 000–13 000 i A-kassa. Många klarar inte sin hyra – särskilt om de hyr nyproducerat.
Förlorar du jobbet, förlorar du tryggheten. Och ofta, ditt hem.
6. Fackföreningarna – systematiskt försvagade
6.1 Kristersson och facken
Ulf Kristerssons parti har konsekvent motsatt sig facklig makt:
-
Man har drivit på privatiseringar och individuella avtal
-
Man stödjer arbetsgivarvänliga reformer
-
Man kritiserar fackens politiska inflytande
6.2 Färre medlemmar – sämre kollektivavtal
När fackens styrka minskar:
-
Lönerna pressas
-
Skydd mot utnyttjande försvagas
-
Arbetsmiljön försämras
Kristerssons politik gynnar den starkaste parten – arbetsgivaren. Och försvagar den kollektiva styrkan som fackföreningar historiskt gett arbetarna.
7. Arbetslöshetsstatistik som dimridå
7.1 ”Fler i jobb än någonsin” – men till vilket pris?
Kristersson-regeringen lyfter gärna att arbetslösheten minskat. Men:
-
Många av jobben är tillfälliga eller deltid
-
Många är ”matchningsjobb” utan framtid
-
Förtidspensioner, sjukskrivna och åtgärdsprogram döljer verkligheten
Att fler jobbar säger lite – om jobben är osäkra, dåligt betalda och saknar trygghet.
8. Bidragslinjen – en ideologisk kampanj
8.1 Retorik: ”Det ska alltid löna sig att arbeta”
Den retoriken återkommer ofta – men leder till politik som straffar dem som redan har minst:
-
Skärpta krav för försörjningsstöd
-
Skärpta krav för etableringsstöd till nyanlända
-
Föräldrar ska jobba heltid för att få barnbidrag
8.2 Resultat:
-
Fler barn växer upp i fattigdom
-
Familjer splittras för att klara ekonomin
-
Psykisk ohälsa ökar i ekonomiskt utsatta grupper
Det är en politik som förutsätter att arbetslöshet är ett val – inte en följd av marknad, sjukdom, diskriminering eller kris.
9. Vem gynnas av Kristerssons arbetsmarknadspolitik?
-
Stora arbetsgivare får mer flexibilitet
-
Bemanningsföretag växer kraftigt
-
Rika hushåll kan köpa tjänster billigt via RUT
-
Kapitalägare kan sänka lönekostnader
Samtidigt:
-
Låginkomsttagare pressas att ta sämre jobb
-
Unga får inga fasta anställningar
-
Sjukskrivna och arbetslösa får sämre stöd
-
Facket får minskat inflytande
10. Avslutning – Ett arbetsliv för de få
Ulf Kristerssons arbetsmarknadspolitik bygger inte på trygghet, utveckling eller jämlikhet – utan på konkurrens, disciplin och otrygghet. Den bygger på en idé om att människor måste tvingas till arbete, även till priset av hälsa, frihet och säkerhet.
Vi har fått ett Sverige där:
-
Den som äger företag får fler fördelar
-
Den som jobbar för andra får färre rättigheter
-
Den som står utanför systemet får klara sig själv
Men arbete ska inte vara en börda. Det ska vara en del av ett meningsfullt liv. Och det kräver politik som sätter människan före marknaden.
Del 9 kommer att handla om:
-
Hur Kristerssons sjukförsäkringspolitik har slagit mot sjuka och funktionsnedsatta
-
Reformer som minskar tryggheten i sjukdom
-
Försäkringskassans ökade avslag
-
Varför de mest utsatta hamnar i kläm i ett system som misstänkliggör snarare än hjälper
