Ulf Kristersson och klyftornas politik – Del 7: Bostadspolitiken som gynnar de rika och stänger ute resten

1. Inledning – Bostaden som klassmarkör

Bostaden är inte längre bara en plats att leva – utan en symbol för klass, tillgång till trygghet, och i dagens Sverige: spekulationsobjekt. Kristerssons regering fortsätter en lång trend där marknaden styr mer och mer av bostadspolitiken, men med ännu större kraft:

• Hyresreglering ifrågasätts

• Marknadshyror testas i smyg

• Allmännyttan säljs ut

• Bostadsbidrag och stöd till unga urholkas

• Rika bostadsägare skyddas från beskattning

Resultatet: De som redan äger får mer – medan unga, fattiga och nyanlända utestängs från bostadsmarknaden. Och för den som hyr sin bostad ökar hyran långt mer än lönen.

2. Marknaden tar över – bostaden blir en handelsvara

2.1 Sverige: Från folkhem till fastighetsspekulation

I det svenska folkhemsbygget efter kriget såg man bostaden som en social rättighet. Stora satsningar på miljonprogrammet, allmännyttan och subventionerat byggande byggde ett samhälle där alla hade rätt till en trygg bostad.

Men från 1990-talet och framåt har bostaden gradvis gjorts till en vara på marknaden. Kristerssons parti, Moderaterna, har aktivt drivit på denna utveckling:

• Minska statens ansvar

• Öka avkastning för fastighetsägare

• Gynna bostadsrätt framför hyresrätt

Resultatet är att en bostad i dag inte bara är dyr – den är ett privilegium.

3. Utförsäljning av allmännyttan – från gemensamt till privat ägande

3.1 Vad är allmännyttan?

Allmännyttan är kommunala bostadsbolag som ska erbjuda bra bostäder till rimliga priser – utan vinstintresse.

3.2 Kristersson som arkitekt bakom utförsäljningarna

När Ulf Kristersson var socialborgarråd i Stockholm på 2000-talet drev han på den största utförsäljningen av allmännyttan i svensk historia. Tiotusentals hyresrätter i Stockholms innerstad såldes ut – ofta till underpris – till dem som redan bodde där.

Detta skapade:

• En dramatisk ökning av bostadsrätter

• Ett ökat bostadsägarideal

• Ett försvagat skyddsnät för dem som inte har råd att köpa

3.3 Vem tjänade på det?

• Hushåll med höga inkomster och kapital

• De som redan bodde i attraktiva områden

• Spekulanter och investerare

Förlorarna var unga, nyanlända, ensamstående, äldre och andra som nu inte längre hittar en hyresrätt att bo i.

4. Marknadshyror: Ett hot mot låginkomsttagare

4.1 Vad är marknadshyra?

Marknadshyra innebär att hyran sätts fritt av fastighetsägaren – istället för att förhandlas genom bruksvärdessystemet.

4.2 Kristerssons stöd till marknadshyra

Moderaterna vill införa marknadshyror fullt ut – något de inte lyckats med än, men steg för steg genomförs försök:

• Nya hyresrätter får högre hyror

• Hyresgästers skydd försvagas

• Vissa områden får hyror som motsvarar 70–80 % av inkomsterna

4.3 Konsekvenserna

• Fattiga trängs bort från attraktiva områden

• Segregationen ökar

• Bostadsbristen förstärks

Att införa marknadshyra är som att sätta prislapp på människovärde – bara de med pengar får bo centralt, tryggt och stabilt.

5. Hyresrätter försvinner – bostadsrätter dominerar

Sedan 1990 har andelen hyresrätter i Sverige minskat kraftigt. Istället har bostadsrätter blivit normen – en boendeform som kräver kapital, insats, lån och ofta höga avgifter.

5.1 Vad innebär detta i praktiken?

• Unga som inte har rika föräldrar utestängs

• Invandrare som inte hunnit spara kapital fastnar i andrahand eller osäkra kontrakt

• Ensamstående kvinnor, särskilt med barn, får svårt att få förstahandskontrakt

5.2 Konsekvenser för samhällsekonomin

• Hushåll skuldsätter sig kraftigt

• Boendeutgifter utgör en allt större del av inkomster

• Bostadssegregation förvärras

I praktiken har vi gått från bostadspolitik till bolånepolitik.

6. Stöd till unga bostadsköpare? Noll

Ulf Kristerssons regering har inte infört något nytt statligt stöd till unga som vill köpa bostad – tvärtom:

• Investeringsstödet till hyresrätter har tagits bort

• Ungdomsbostäder byggs knappt alls

• Inga statliga subventioner för kontantinsats

6.1 Vem klarar sig ändå?

• De med rika föräldrar

• De som kan ärva bostad

• De som redan har tillgångar

De andra? De får flytta hem till sina föräldrar, bo inneboende eller stå i bostadskö i 15 år.

7. Hyresökningar slår hårdast mot låginkomsttagare

Under de senaste 10 åren har hyrorna stigit mer än inflationen – särskilt i nyproducerade bostäder där hyrorna ofta är skyhöga.

7.1 Ett exempel:

• En ny hyresrätt i Stockholm på 60 kvm kan ha en hyra på 13 000 kr/månad

• Samtidigt är medianinkomsten efter skatt för unga under 30 ofta under 18 000 kr/månad

Mer än halva inkomsten går till boende – långt över gränsen för ”bostadsfattigdom”.

8. Skatten på boende: orättvis och snedvriden

Som vi såg i Del 6:

• Fastighetsskatten är avskaffad

• Ränteavdrag på bolån är kvar

• Bostadsförsäljningar ger ofta skattefria vinster

8.1 Vad innebär detta?

• De som äger får skattefördelar

• De som hyr betalar full skatt utan avdrag

• Statens skattebas urholkas

Det är en politik som aktivt gynnar ägande och missgynnar de som inte har möjlighet att äga.

9. Sociala effekter av en segregerad bostadsmarknad

När vissa grupper inte får plats i vissa områden – skapas:

• Geografisk segregation

• Ojämlik tillgång till skolor, vård, arbete

• Sämre livschanser för barn

• Ökad polarisering och misstro

Forskning visar att barn som växer upp i segregerade områden:

• Har lägre skolresultat

• Får sämre hälsa

• Har svårare att få jobb

Boende är inte bara en fysisk plats – det är grunden för hela ens framtid.

10. Vart leder Kristerssons bostadspolitik?

Om vi följer den riktning Kristersson pekar ut får vi:

• Ett samhälle där boende är en lyx, inte en rättighet

• Ett klassamhälle där vissa lever i trygghet – andra i trångboddhet

• En bostadsmarknad där investering går före människovärde

Samtidigt pratar regeringen inte om:

• Stora statliga byggsatsningar

• Ett nytt miljonprogram

• Återinförd fastighetsskatt

• Införande av rätt till bostad i grundlagen

I stället fortsätter tystnaden – medan marknaden styr, ojämlikheten växer och de rikaste vinner på varje ny reform.

11. Avslutning: Bostad är politik

Det finns inget naturligt eller oundvikligt i dagens bostadsmarknad. Det är ett resultat av politiska beslut – beslut som Kristersson, hans regering och hans parti varit med att fatta i decennier.

Varje gång man valde att sälja ut allmännyttan, inte bygga nytt, inte stödja unga – var det ett val att gynna de redan gynnade.

Bostad är inte bara ett tak över huvudet. Det är trygghet, hälsa, framtid. Och när det bara blir tillgängligt för några – förlorar vi alla.

Del 8 kommer att handla om:

• Arbetsmarknadspolitiken under Ulf Kristersson

• Hur LAS-reformer, gigekonomi och otrygga anställningar gynnar arbetsgivare – men försvagar den lilla människan

• Hur fackföreningars roll försvagats

• Och varför den så kallade ”arbetslinjen” alltmer liknar ett tvång – inte en rättighet