Hoppa till innehåll 
Ulf Kristersson och klyftornas politik – Del 6: Skattesystemet som omfördelar från fattiga till rika
1. Inledning – Skattesystemet som verktyg för maktförskjutning
Skattesystemet är mer än en budgetteknisk fråga. Det är politikens kraftfullaste verktyg för att fördela resurser, omfördela makt och forma samhällen. När Ulf Kristersson och hans Tidöregering pratar om skatter gör de det med fokus på ”incitament” och ”valfrihet” – men den underliggande logiken är tydlig: den som har mest ska få behålla mest.
Det är en politik som gynnar höginkomsttagare, ägare av stora tillgångar och de mest kapitalstarka i samhället – medan den pressar låg- och medelinkomsttagare, urholkar välfärden och förstärker klyftorna.
I denna del granskar vi hur:
-
Skattesystemet blivit regressivt snarare än progressivt
-
Skatteavdrag används för att subventionera de rikaste
-
Välfärdens finansiering försvagas
-
Fastighetsskatten tagits bort till förmån för de som äger dyrast bostäder
-
Hur jobbskatteavdragen ger mest till de med höga löner
-
Skattesystemet skapar ett parallellt samhälle – där rika får mer valfrihet och makt
2. Från omfördelning till förstärkning av ojämlikhet
2.1 Sverige: En gång världsledande i progressiv beskattning
Historiskt har Sverige varit ett av världens mest progressiva skattesystem – med höga marginalskatter, fastighetsskatt, arvsskatt och förmögenhetsskatt. Skattesystemet användes för att:
-
Minska klyftor
-
Finansiera välfärden
-
Jämna ut livschanser mellan samhällsklasser
Men sedan 1990-talet har skattesystemet steg för steg monterats om – och Kristerssons regering fortsätter på den linjen med full fart. Resultatet är att systemet idag i praktiken blivit regressivt.
De som tjänar mest betalar minst i procent – medan låginkomsttagare betalar mest i förhållande till sin inkomst.
3. Värnskatten: Avskaffad för de rikaste
3.1 Vad var värnskatten?
Värnskatten infördes 1995 som en tillfällig extraskatt på höga inkomster för att rädda statsfinanserna. Den innebar att de som tjänade över en viss gräns (ca 700 000 kr/år) betalade ytterligare 5 procent i statlig inkomstskatt.
3.2 Kristerssons stöd till avskaffandet
Redan innan han blev statsminister förespråkade Ulf Kristersson att värnskatten skulle bort – vilket skedde 2020, med stöd från Moderaterna och Centerpartiet.
3.3 Effekten
-
Ca 0,9 % av befolkningen – främst män i storstäder – gynnades
-
Staten förlorade ca 6 miljarder kr/år i intäkter
-
En person som tjänade 100 000 kr/mån fick ca 2 000 kr mer i månaden
-
En sjuksköterska, lärare eller vårdpersonal fick: 0 kr
Värnskattens borttagande är ett skolexempel på en reform som direkt gynnar de absolut rikaste – och där staten tappar resurser som kunde gått till vård, skola eller äldreomsorg.
4. Fastighetsskatten: En gåva till de med dyrast boenden
4.1 Vad var fastighetsskatten?
Tidigare betalade alla fastighetsägare en procentuell skatt baserad på bostadens marknadsvärde. Det innebar att de som ägde dyra villor på Östermalm eller i Danderyd betalade mer än de med radhus i bruksorter.
Men under Alliansregeringen, där Kristersson var socialförsäkringsminister, avskaffades fastighetsskatten 2008. Istället infördes en takbelagd avgift, lika för alla – oavsett bostadens värde.
4.2 Konsekvenserna
-
En villa för 20 miljoner och en bostad för 2 miljoner betalar samma skatt
-
Statens intäkter minskade med över 15 miljarder kr/år
-
Ökade skillnader i kapitalackumulation
Det blev billigare att bo dyrt – och dyrare att hyra eller köpa billigt.
5. ROT och RUT: Avdrag för tjänster – till de som har råd att köpa dem
5.1 Vad är ROT och RUT?
ROT-avdraget ger skattereduktion för renovering, ombyggnad och tillbyggnad. RUT-avdraget gäller för hushållsnära tjänster som städning, barnpassning och trädgårdshjälp.
5.2 Vem använder avdragen?
Statistiken visar att:
-
80 % av avdragen nyttjas av de 30 % med högst inkomster
-
I Danderyd och Lidingö är snittet 5–6 gånger högre än i landsbygdskommuner
-
Låginkomsttagare saknar ofta råd att använda tjänsterna – även med avdrag
5.3 Konsekvenser
-
Statens skatteintäkter minskar med ca 20 miljarder/år
-
Offentliga tjänster urholkas medan privat köpta tjänster subventioneras
-
Klassamhället förstärks: rika får billig hjälp, fattiga blir hjälpen
ROT och RUT gör klasskillnaderna bokstavligt synliga i våra hem. De med resurser får billig städning – de utan får ta ännu ett extrajobb.
6. Jobbskatteavdraget: Gynnar mest de med högst inkomster
6.1 Vad är jobbskatteavdraget?
Infördes av Alliansen och har byggts ut flera gånger. Det innebär att du betalar mindre skatt om du har inkomst från arbete – jämfört med t.ex. sjukpenning, a-kassa eller pension.
6.2 Effekten av skatteavdraget
-
En låginkomsttagare får några hundralappar i månaden
-
En höginkomsttagare kan få flera tusen
-
Den som är arbetslös, sjuk eller pensionär får: inget
6.3 Konsekvenser
-
Skapar ett A- och B-lag på skattetabellen
-
Straffar människor för att de är sjuka eller arbetslösa
-
Förstärker ekonomisk stress i utsatta grupper
Det är som att säga: ”Din värdighet hänger på om du kan jobba.” Inte om du varit sjuksköterska i 30 år, eller betalat skatt i ett helt liv.
7. Företagsskatter, kapitalinkomster och skatteplanering
7.1 Kapitalinkomster beskattas lägre än arbete
I Sverige är det möjligt att tjäna miljoner på aktier, utdelningar eller bolagsvinster – och ändå betala mindre i skatt än en undersköterska. Kapitalinkomst beskattas med 20–30 %, medan arbetsinkomster kan beskattas upp till 55 %.
7.2 Skatteplanering via bolag
Ulf Kristersson och hans partikamrater har upprepade gånger försvarat skatteupplägg där företagare:
-
Tar ut låg lön
-
Maximerar utdelningar
-
Undviker sociala avgifter
Det innebär att:
-
De bidrar mindre till välfärden
-
De minimerar sin egen pensionsgrundande inkomst
-
De lämnar över bördan till vanliga löntagare
8. Nedskärningar i välfärden – en konsekvens av skattesänkningar
När skatteintäkterna minskar måste utgifterna också minska. Det innebär:
-
Färre vårdplatser
-
Större barngrupper i skolan
-
Mindre stöd till socialt utsatta
-
Mindre resurser till arbetsförmedling och omställning
8.1 Vem drabbas?
-
Den som inte har råd att köpa privat vård eller skola
-
Ensamstående med barn
-
Äldre i glesbygd
-
Ungdomar med psykisk ohälsa
8.2 Vem klarar sig?
-
Den med privat sjukvårdsförsäkring
-
Den som kan köpa läxhjälp, tandvård, terapi
-
Den som är tryggt anställd och har råd att köpa sig fri
9. Ett parallellsamhälle växer fram
Kristerssons skattepolitik bygger ett samhälle där vi inte längre har gemensamma lösningar, utan där alla ska klara sig själva – eller köpa sig hjälp.
-
Skolan privatiseras – och resultatet beror på föräldrars plånbok
-
Vården splittras – de rika får vård direkt, de fattiga köar
-
Pensionssystemet belönar de som tjänat mest – inte de som slitit längst
Vi ser ett Sverige där pengar avgör livslängd, livskvalitet och livschanser.
10. Avslutning – Skattesystemet som maktmedel
Ulf Kristerssons politik påstås handla om effektivitet, arbetslinjen och incitament. Men när man skalar bort retoriken blir bilden tydlig:
-
De rika får skattesänkningar, avdrag och mer valfrihet
-
De fattiga får sänkta trygghetssystem, sämre välfärd och mindre makt
-
Klyftorna ökar – både ekonomiskt, geografiskt och socialt
Ett rättvist skattesystem bygger gemenskap. Ett orättvist skattesystem bygger rädsla, misstro och förakt.
Det handlar inte bara om kronor och ören – utan om vilket samhälle vi vill leva i.
Del 7 kommer att handla om:
-
Bostadspolitiken under Kristersson
-
Hur marknadshyror, privatiseringar och bostadsbrist slår mot unga och låginkomsttagare
-
Hur Sverige blivit ett land där hem är investeringsobjekt – inte mänskliga rättigheter
-
Vad som händer när staten lämnar sitt bostadspolitiska ansvar
