Ulf Kristersson och klyftornas politik – Del 12: Sammanfattning och framtid – vart är Sverige på väg?
1. Inledning – En politik i korsväg
Efter elva delar av noggrann granskning har vi följt Ulf Kristerssons politik genom skattesänkningar, privatiseringar, försämrad välfärd, migration, arbetsmarknad, bostäder och skolor. En röd tråd löper genom allt detta: en tydlig prioritering av marknad, kapital och överklassens intressen – på bekostnad av trygghet, jämlikhet och sammanhållning.
Sverige står idag vid ett vägskäl. Antingen fortsätter vi på en kurs där eliten får mer makt och resurser medan de svaga tystas och pressas. Eller så påbörjar vi en återuppbyggnad av ett samhälle där allas värde mäts i mer än bara pengar.
2. Vad Kristersson lovade – och vad vi fick
När Ulf Kristersson kampanjade inför valet 2022 var budskapen hårda men hoppfulla:
-
Fler poliser
-
Minskad kriminalitet
-
Ett “lyft” för skolan
-
Tillväxt och jobb
-
Återupprättad välfärd
Men vad blev verkligheten?
Löfte | Verklighet |
---|---|
Fler poliser | Visst, fler poliser har anställts – men personal inom vård och skola har minskat ännu mer. |
Minskad kriminalitet | Gängvåldet har ökat. Skjutningar och sprängningar når nya rekord. |
Skolans lyft | Resurser har dragits in, särskilt i utsatta områden. Friskolors vinstintresse skyddas. |
Tillväxt och jobb | Inflation, räntor och lågkonjunktur har lett till färre jobb. |
Välfärd | Stora nedskärningar i kommuner och regioner, särskilt på äldreomsorg, LSS och socialtjänst. |
3. Klassamhället cementeras
3.1 Skattesystemets fördelning
Kristerssons politik har gynnat de redan rika:
-
Skatten på ISK, kapital och arv har inte höjts – tvärtom vill man sänka.
-
Skatten på arbete har sänkts, men mest för dem som tjänar över 50 000 kr/mån.
-
Skattesänkningarna har lett till nedskärningar i den gemensamma välfärden.
3.2 Välfärdens baksmälla
När resurser försvinner från välfärden:
-
Sämre skolor för barn i socioekonomiskt svaga områden
-
Längre vårdköer för dem utan privat sjukvårdsförsäkring
-
Färre socialarbetare, färre fritidsgårdar, mindre förebyggande arbete
Det betyder att den som redan har det svårt får det ännu svårare.
4. Migration och människosyn – ett nytt kallt Sverige
Kristersson har styrt Sverige in i ett av Europas mest restriktiva migrationssystem:
-
Tillfälliga uppehållstillstånd
-
Stränga krav på försörjning
-
Ökad utvisning – även av barn
-
Familjer splittras
-
Sverige har fallit i internationella rankningar för mänskliga rättigheter
Retoriken kring migration har blivit avhumaniserande: från “medmänniskor” till “kostnadsposter” och “säkerhetsrisker”.
5. Ungdomens framtid – en generation utan framtidstro
Unga människor i Sverige idag möter:
-
En bostadsmarknad där de inte har råd att bo
-
Ett arbetsliv med otrygga anställningar och pressade villkor
-
Ett skolsystem där möjligheten att lyckas beror på bostadsort och föräldrarnas plånbok
-
En psykisk ohälsa som ökar – men där vård saknas
Regeringen pratar ofta om “ansvar” – men vad är ansvar om det inte inkluderar att skydda nästa generation?
6. Fattigdomens återkomst
Enligt SCB och Rädda Barnen växer barnfattigdomen:
-
1 av 8 barn lever under fattigdomsgränsen
-
I vissa stadsdelar (t.ex. Angered, Tensta) är siffran över 30 %
-
Ensamstående mammor, invandrare och barn med funktionsnedsättning drabbas hårdast
Men regeringen har inte svarat med stöd – utan med nedskärningar och bidragsbantning.
7. Maktens sammanflätning – när näringsliv styr politiken
Kristersson har nära band till näringslivet:
-
Lobbyister från Svenskt Näringsliv har tagit plats i statliga utredningar
-
Skolkoncerner har påverkat friskolepolitiken
-
Vård- och omsorgsjättar har sluppit hårdare regler
”Vi har fått ett Sverige där rika ägare styr – men där folket betalar notan.”
8. Demokratins urholkning
När klyftorna ökar sker något farligt:
-
Människor tappar tillit till staten
-
De som känner sig svikna vänder sig till extrema rörelser
-
Demokratin försvagas – steg för steg
Kristersson och SD har:
-
Begränsat public service
-
Attackerat domstolar och journalister
-
Skapat ett klimat av misstänkliggörande mot minoriteter
Det är inte bara en social fara – utan ett hot mot demokratins kärna.
9. Vilka tjänar på Kristerssons Sverige?
-
Rika kapitalägare: De betalar mindre skatt, får större avkastning
-
Privata skol- och vårdkoncerner: De kan plocka vinst ur offentlig finansiering
-
Fastighetsägare: Färre regler och större hyresintäkter
-
Höginkomsttagare: Skattesänkningar, skattereduktioner och subventioner
För dem är Sverige bättre än någonsin. För andra – ett land i sönderfall.
10. Ett annat Sverige är möjligt
Sverige behöver inte se ut så här. Det finns alternativ:
-
Progressiva skatter som omfördelar
-
Stark välfärd som minskar skillnader i livschanser
-
Investerad integration som bygger tillit
-
Jämlika skolor och bostäder för alla
-
En klimatpolitik där utsläpparna betalar – inte låginkomsttagarna
Men det kräver mod, solidaritet och en annan moralisk kompass.
11. Sammanfattning av artikelserien
Del | Innehåll |
---|---|
1 | Inledning och översikt över Kristerssons ekonomiska politik |
2 | Skattereformer och deras fördelning |
3 | Privatisering och välfärdskapitalism |
4 | Arbetsmarknad, A-kassa och LAS |
5 | Socialförsäkring och sjukförsäkring |
6 | Klimatpolitik – tom retorik och fossil stöd |
7 | EU och euron – vem tjänar på integrationen? |
8 | Räntehöjningar och hushållens kris |
9 | Klassklyftor och ekonomisk ojämlikhet |
10 | Barn, familjer och socialt skydd |
11 | Migration, segregation och kriminalitet |
12 | Sammanfattning och framtidsanalys |
12. Avslutning – Vad gör vi nu?
Vi står inför ett val – inte bara politiskt, utan moraliskt:
-
Ska vi fortsätta belöna de som redan har, medan andra tvingas tigga tillvarons smulor?
-
Ska vi acceptera att barns framtid avgörs av deras postnummer?
-
Ska vi fortsätta bygga murar mellan “vi” och “dom” – eller riva dem?
Ulf Kristerssons politik har tydligt visat vilket Sverige han vill ha. Frågan är: Är det ett Sverige vi andra vill leva i?