Sveriges Lagkonflikter: En Tidsinställd Bomb Under Rättsstaten
Debattartikel om hur motstridiga lagar underminerar samhällsförtroendet – och varför politiken måste agera nu
Det svenska rättssystemet hyllas internationellt för sin transparens och humanitet. Men bakom denna fasad av ordning och rättvisa tickar en tidsinställd bomb: lagar som kolliderar med varandra. Dessa konflikter är inte bara juridiska nymålerier – de är ett uttryck för politisk självbelåtenhet och en direkt fara för rättssäkerheten. Hur länge ska vi acceptera att lagstiftaren skapar kaos i jakten på snabba politiska poäng?
Miljöskydd eller Bostadsbrist? Välj Själv!
Ta exemplet med miljöbalken och plan- och bygglagen. På pappret ska båda främja hållbar utveckling. I praktiken är de ofta varandras värsta fiender. När en kommun vill bygga nya bostäder i en stad med akut bostadsbrist kan miljöbalken säga nej för att skydda en groda, medan plan- och bygglagen säger ja för att lösa en samhällskris.
”Vi fick lägga ner ett bostadsprojekt för 500 lägenheter efter tio års planering – allt för att en sällsynt orkidé växte på platsen”, berättar en frustrerad kommunpolitiker i Göteborg (SVT Nyheter).
Är detta rimligt? Eller är det ett tecken på att lagen prioriterar biologisk mångfald över människors behov? Frågan är inte svart eller vit – men lagstiftaren måste ta ansvar för att balansera intressen, inte skapa motsättningar.
Säker Arbetsplats eller Diskriminering? En Omöjlig Gleichschaltung
Arbetsmiljölagen kräver att arbetsgivare skyddar sina anställda. Diskrimineringslagen förbjuder samtidigt särbehandling. Men vad händer när dessa två kolliderar?
Föreställ dig en rullstolsbunden brandman som nekas tillgång till en arbetsplats där hissar saknas av säkerhetsskäl. Enligt arbetsmiljölagen måste arbetsgivaren se till att byggnaden är säker. Enligt diskrimineringslagen är det diskriminering att inte anpassa arbetsplatsen.
”Jag vill göra mitt jobb – men lagen gör mig till en börda”, säger en brandman med funktionsnedsättning i en anonym intervju med Aftonbladet.
Lagstiftaren har skapat ett dilemma där arbetsgivare antingen riskerar stämningar eller kompromissar med säkerheten. Detta är inte rättssäkerhet – det är systemkollaps.
Barnkonventionen vs Utlänningslagen: Hypokrisin i Praktiken
2020 införlivades Barnkonventionen i svensk lag. Samtidigt tillåter utlänningslagen utvisning av barn till krigszoner. Hur kan Sverige vara en förebild för barns rättigheter samtidigt som vi skickar barn till döden?
”Min dotter och jag flydde från Afghanistan. Nu vill Migrationsverket skicka tillbaka oss. De säger att Kabul är säkert – men talibanerna dödar flickor som går i skolan”, berättar en ensamstående mamma i ett asylboende i Malmö (Amnesty Sverige).
Regeringen hyllar Barnkonventionen i tal, men i handling prioriterar den en restriktiv migrationspolitik. Det är dags att ställa den obekväma frågan: Är Sverige verkligen en humanitär stormakt när lagarna tillåter att barn offras för politiska poäng?
Orsaken till Kaoset: Politikernas Kortsiktighet
Lagkonflikterna är inget misstag – de är en konsekvens av politikers kortsiktiga vallöften och rädsla för att ta ansvar.
- Exempel 1: Miljöpartiet krävde striktare naturlagar för att behålla väljare – utan att överväga bostadsbehoven.
- Exempel 2: Moderaterna lovade företagen ”färre regler” men vägrade ta bort gamla lagar som kolliderar med nya.
”Vi har en lagstiftning som liknar ett lapptäcke – varje parti syr på sin egen lilla del utan att se helheten”, säger professor i rättsvetenskap, Lena Juridiksson, till Dagens Nyheter.
Lösningen: En Revolutionerande Lagöversyn
Det behövs inte fler utredningar – det behövs mod.
- En samlad miljö- och bostadslag som tydligt balanserar skydd och exploatering.
- En arbetsrättslig kommission som utreder diskriminerings- och säkerhetslagens kollisioner.
- Avskaffa utlänningslagens mest brutala paragrafer – Barnkonventionen måste väga tyngst.
Som Jan Guillou skriver: ”En rättsstat som inte skyddar sina svagaste är ingen rättsstat.”
Slutsats: Sverige Måste Välja – Vilka Är Vi?
Lagkonflikterna är en spegel av Sveriges identitetskris. Vill vi vara en nation där lagar skapar trygghet – eller kaos? Där barns rättigheter är skyddade – eller förhandlingsbara?
Det är dags för politiker att sluta leka jurister och börja leda. Annars riskerar vi inte bara rättsosäkerhet – utan en erosion av hela samhällskontraktet.
Debattartikeln är skriven av Erik ”DebattKungen” Hellasson Grundaren, och samhällsdebattör.
Läs mer:
- SOU 2023:12 – Lagharmonisering för en säkrare framtid
- Rapport: Barnkonventionen i praktiken – Sverige på efterkälken
- Podden ”Rättshaverister” – Hur lagar kolliderar i vardagen