Dödsfallen som kunde ha förhindrats: Socialtjänstens misslyckanden
Socialtjänsten har en lång historia i Sverige, och dess roll i samhället är att ge stöd och hjälp till barn och unga som illa. Men trots goda avsikter ser vi gång på gång hur ärenden hamnar mellan stolarna: svag dokumentation, personalbrist, otillräcklig uppföljning och byråkratiska trögheter. Samtidigt lever utsatta ungdomar ofta i komplexa livssituationer – med psyisk ohälsa, missbruk i familjen, skolproblem och kriminalitet – vilket kräver snabba, koordinerade och professionella insatser.
Lagar och regler
Socialtjänstlagen (SoL) är den som reglerar socialtjänst arbete. Lagen säger att socialtjänsten ska ge stöd och hjälp till barn och unga som far illa, och att de ska samarbeta med andra myndigheter för att uppnå detta mål. Men trots denna lag ser vi gång på gång hur socialtjänsten misslyckas med att uppfylla sina skyldeter.
Flera uppmärksammade fall
Fallet med Alex (fiktivt namn) (2022) är ett exempel på hur socialtjänsten kan misslyckas. Alex var en 17-årigille med en historia av självmordsförsök och uttalad psykisk ohälsa. Trots flertalet larm från skolan och familjen lades hans ärende ned efter två korta samtal med socialsekreterare. Inga trygghetsplaner upprättades, och Alex föll mellan vårdinstanserna. I juni 2022 valde han att avsluta sitt liv.
Sedan dess har ytterligare minst tio fall med liknande mön rapporterats i media. Ungdomarna hade, precis som Alex, kontakt med socialtjänsten men kom ändå i kläm – ofta på grund av hög arbetsbelastning bland socialsekreterare och bristande samverkan mellan olika myndigheter.
Orsaker till misslyckandena
Arbetsbelastning och personalbrist är två av de största orsakerna tilltjänstens misslyckanden. Socialsekreterare brottas med enorma ärendemängder, och enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR hanterade en genomsnlig socialsekreterare över 100 ärenden samigt år 2023, långt över den rekommenderadeivån på 50–60 ärenden för att kunna hålla hög kvalitet. Följden blir ytlig utredning och bristfällig uppföljning.
Kompetens och utbildning är ocksåiktiga orsaker till misslyckandena. Många socialkreare saknar specialistkompetens för barns och ungdomars psykiska problem, och den teoretiska utbildningen är generellt bred men ytlig. Fortbildningen blir ofta på grund av tidsbrist.
Bristande samverkan mellan olika myndigheter är en annan orsak till misslyckandena. Socialtjänsten är bara en av flera aktörer: BUP, skola, polis, hälso- och sjukvård. Men informationsdelning och gemensamma handläggningsrutiner är knapphändiga. Dettaerade ansvar gör att ungdomar som behöver helhetslösningar of faller mellan stolarna.
**Ekonomiska prioriteringarKommala nedskärningar har lett till minskade resurser inom socialtänsten. Istället för förebyggande insatser läggs fokus på kortsiktiga åtgärder. Detta är en orsak till att socialtjänsten inte kan ge det stöd och den hjälp som ungdomarna behöver.
Konsekvenser för ungdomarna
Risk för återfall i psykisk ohälsa och självmord är en av de största konsekvenserna av socialtjänstens misslyckanden. Brister i tidiga insatser ökar risken för djupare psykisk ohälsa och självmordsbeteende.
Kriminalitet och utanförskap är en annan konsekvens av socialtjänstens misslyckanden. Utan tidiga stödjande insatser riskerar unga hamna i kriminalitet eller förlora framtidstro.
Sociala och ekonomiska kostnader är också en konsekvens av socialtjänstens misslyckanden. Samhället belastas både emotionellt och ekonomiskt, med ökade kostnader för sjukvård, kriminalvård och socialbidrag.
Vad måste förändras?
Tydligare lagstiftning och uppföljning är en av de viktigaste förändringarna som måste ske. Socialjänstlagen behöver skärpas med specifika krav på dokumentation, riskbedömning och uppföljning vid ärenden rörande barn och unga.
Resurshöningar och bemanningsmål är en annan viktig förändring som måste ske. Sätt ned mål för maximal ärendemängd per socialsekreterare och säkra finansiering för att nå dessa mål.
Kompetensutveckling och specialistteam är också viktigt. Inför specialistteam med psykologer, kuratorer och socionomer med barnkompetens som snabbt kan ta över komplexa ärenden.
Förbättrad samverkan mellan olika myndigheter är en annan viktig förändring som måste ske. Etablera obligatoriska samverkansavtal mellan socialtjänst, BUP, skola, polis och vårdgivare, med digitala plattformar för informationsdelning.
Förebyggande arbete är en annan viktig förändring som måste ske. Satsa mer på tidiga insatser – skolkuratorer, fritidsaktiviteter och familjestöd – för att upäcka problem innan de eskalerar.
Avslutning
Varje förlorat liv är ett misslyckande. Socialtjänsten måste ges förutsättningar att göra sitt jobb – inte bara på papper utan i verkligheten, där de svagaste behöver dem som mest. Det är hög tid att inte bara tala om förändring, utan att också avsätta resurser och politisk vilja som verkligen räddar liv.
Denna debattartikel är en uppman till politiker, kommun tjänstemän och oss medborgare att agera innan fler unga går en för tidig död till mötes. Vi måste alla ta ansvar för att skapa ett samhälle där alla unga kan växa och utvecklas på ett tryggt och hälsosamt sätt.