Socialstyrelsens nya riktlinjer om graviditet i vecka 41 – Risk för liv enligt experter

Vad innebär de nya riktlinjerna?

Socialstyrelsen har nyligen uppdaterat sina rekommendationer för förlossningsvården. Enligt de nya riktlinjerna ska kvinnor som når 41 fullgångna graviditetsveckor inte längre rutinmässigt erbjudas igångsättning av förlossningen. I stället ska en individuell riskbedömning göras.

Detta innebär en förändring från tidigare praxis där igångsättning vid vecka 41+0 ofta rekommenderades som ett sätt att minska risken för intrauterin fosterdöd (att barnet dör i magen).

Experternas larm – ”Barn kommer dö i onödan”

Flera av Sveriges ledande experter inom obstetrik och gynekologi har kraftigt kritiserat beslutet i en debattartikel i Dagens Nyheter. Totalt 15 läkare, forskare och barnmorskor från bland annat Karolinska, Danderyd och Sahlgrenska varnar för att riktlinjerna kan få livshotande konsekvenser.

”Socialstyrelsens nya prioriteringsstöd förbryllar oss och det kommer att vilseleda beslutsfattare inom förlossningsvården.”
– Mårten Alkmark m.fl.

Vetenskaplig evidens mot beslutet

Forskning visar tydligt att risken för fosterdöd ökar gradvis efter vecka 40. Särskilt från vecka 41 stiger risknivån:

• Studier från Sverige, Storbritannien och USA visar att en extra vecka i magen efter vecka 41 innebär ökad dödlighet.

• I Sverige har riktade satsningar på igångsättning minskat antalet dödfödslar per capita under 2010-talet.

Socialstyrelsens riktlinjer ignorerar enligt experterna denna evidens, och lutar sig i stället mot ”osäker eller subjektiv grund”.

Varför ändrar Socialstyrelsen rekommendationen?

Socialstyrelsen motiverar förändringen med att kvinnor ska få större inflytande över sin vård och att beslut ska grunda sig på individens situation, snarare än generella tidsgränser.

Man hänvisar även till riskerna med igångsättning, som längre förlossningar och ökad risk för kejsarsnitt – men dessa risker är väldigt små i jämförelse med dödsrisk för barnet, enligt flera forskare.

Konsekvenser för vårdpersonal och gravida kvinnor

Vårdpersonal uttrycker oro över:

• Otydliga riktlinjer som gör det svårt att fatta beslut i kritiska situationer.

• Brist på resurser att genomföra grundliga riskbedömningar för alla kvinnor.

• Ökad press på barnmorskor som kan bli ansvariga för felbedömningar.

Gravida kvinnor riskerar att få motsägelsefull information – beroende på region, läkare och vårdplats.

Risk för ojämlik vård – vem får rätt hjälp?

När tydliga gränser tas bort, riskerar vården att bli ett lotteri:

• Kvinnor med god utbildning, språkförmåga och resurser kan kräva igångsättning.

• Kvinnor från socioekonomiskt utsatta grupper får ofta inte samma information – och riskerar att drabbas hårdare.

Det skapar en icke-transparent vårdmodell, där livsviktiga beslut fattas på skakig grund.

Vad säger internationella riktlinjer?

Många länder, inklusive Norge, Danmark och Storbritannien, rekommenderar igångsättning vid eller strax efter vecka 41, just för att minska fosterdödligheten. WHO anger att graviditet normalt bör avslutas mellan vecka 39–41.

➡️ Sverige går alltså mot en internationell trend – utan att presentera vetenskapligt stöd för beslutet.

Juridiskt ansvar – Vem bär skulden om något går fel?

När ett barn dör efter att ingen igångsättning erbjöds, kommer frågan ställas:
Var det ett individbeslut – eller ett resultat av en myndighetsrekommendation?

• Föräldrar riskerar att hamna i rättsliga tvister.

• Vårdpersonal kan bli föremål för anmälningar till IVO.

• Staten kan komma att bära ett etiskt och juridiskt ansvar.

Vad kan gravida och anhöriga göra?

• Ställ krav på information – fråga efter din riskbedömning.

• Begär igångsättning aktivt om du närmar dig vecka 41.

• Dokumentera samtal och beslut i mötet med vården.

• Sök stöd hos föreningar som Graviditetsregistret eller patientombud.

Vanliga frågor (FAQ)

1. Är det farligt att gå över 41 veckor?
Ja, forskningen visar ökad risk för fosterdöd efter 41 veckor.

2. Varför vill Socialstyrelsen inte rekommendera igångsättning?
De vill ge mer individanpassad vård – men kritiker menar att evidensen säger annat.

3. Får jag kräva igångsättning?
Ja, du har rätt att begära det – men det måste godkännas av ansvarig läkare.

4. Vilka risker finns med igångsättning?
Möjligen längre förlossning eller fler kejsarsnitt – men risken är låg.

5. Vad säger internationella experter?
De flesta länder rekommenderar igångsättning senast vecka 41+0.

6. Kan riktlinjen ändras igen?
Ja, om trycket blir tillräckligt stort – både från forskning och opinion.

Slutsats – Riskbedömning får inte bli ett lotteri

Att erbjuda individuell vård är i grunden bra – men inte när det innebär att liv riskeras. När forskning säger en sak, och myndigheter gör något annat, uppstår farliga sprickor. Ett barns liv får aldrig vara beroende av en otydlig riktlinje eller en slarvigt genomförd bedömning.

Vi måste kräva evidensbaserad, jämlik och trygg förlossningsvård – för alla.