Nya svenska lagar som hotar självbestämmande och barns rättigheter – Vad du bör veta

Vad är självbestämmande och barns rättigheter enligt lag?

Självbestämmande innebär rätten att bestämma över sitt eget liv – att fritt fatta beslut utan otillbörlig inblandning från staten. Det är en grundläggande princip i demokratier, och skyddas av bland annat:

• Regeringsformen (Sveriges grundlag)

• Europakonventionen för mänskliga rättigheter

• Barnkonventionen (FN) – som sedan 2020 är svensk lag

Barn har särskilda rättigheter till skydd, delaktighet och respekt. Staten har skyldighet att skydda barn, men också att lyssna på barnet och värna deras rätt till privatliv, familj och utveckling.

Ökad säkerhet – på bekostnad av frihet?

Under de senaste åren har flera lagförslag syftat till att öka säkerheten i samhället. Det är förståeligt i ett osäkert omvärldsläge – men samtidigt väcker det frågor: När blir säkerhet ett svepskäl för kontroll?

Vi har granskat fyra utredningar från 2025 som på olika sätt påverkar grundläggande fri- och rättigheter.

Säkerhetsskyddslagen – ny version, nya risker (SOU 2025:42)

Syftet med lagförslaget är att stärka Sveriges skydd mot yttre och inre hot. Men experter varnar för att den innebär:

Tvångsåtgärder och registerkontroll

• Staten ges rätt att stoppa avtal och ingrepp i verksamheter som bedöms som säkerhetsrisker – även retroaktivt.

• Nya möjligheter till snabbt tvångsingripande föreslås, utan domstolsprövning i vissa fall.

• Utökad registerkontroll öppnar för att personers bakgrund kartläggs mer ingående vid säkerhetsklassade arbeten.

➡️ Kritik: Risk för godtycke, bristande rättssäkerhet och övervakning av oskyldiga medborgare.

Risken för övervåld i fredstid

• Lagen ger regeringen breda befogenheter som normalt bara används i krig.

• Om dessa används felaktigt – t.ex. mot journalister, visselblåsare eller aktivister – kan det kväva det demokratiska samtalet.

Omhändertagande av barn – barnets bästa eller godtycke? (SOU 2025:38)

Utredningen föreslår förbättrad rättssäkerhet i lagen om vård av unga (LVU), men innebär också:

Barnkonventionen vs tvångsomhändertaganden

• Förslaget fokuserar på att snabbt omhänderta barn som far illa.

• Men om barnet inte får komma till tals – eller om föräldrar marginaliseras – riskerar barnets rättigheter att kränkas.

• Artikel 12 i barnkonventionen slår fast att barnet ska höras i alla beslut som rör det.

Föräldrar i kläm – rättssäkerhet i socialtjänsten

• Om utredningar saknar tydlig bevisning, kan familjer splittras felaktigt.

• Rättslig prövning sker ofta med begränsad insyn och försvar.

➡️ Kritik: Det måste finnas starkare kontrollinstanser och bättre stöd till utsatta familjer innan tvångsåtgärder tillämpas.

Digitalisering inom socialtjänsten – en ljuspunkt? (SOU 2025:39)

Till skillnad från övriga förslag ser denna ut att stärka individens rättigheter, genom:

• Krav på tillgänglighet och integritet i digitala tjänster.

• Möjlighet till bättre insyn för både brukare och anhöriga.

• Risker för digital exkludering noteras, men åtgärdas i förslaget.

Pensionsutredning och självbestämmande (SOU 2025:41)

Utredningen analyserar pensioner 100 år framåt. Den pekar på:

• Förslag om höjd pensionsålder i takt med livslängd.

• Anpassningar av avgifter som kan minska tryggheten.

➡️ Kritik: Om pensionsåldern höjs automatiskt utan individuell hänsyn, hotas rätten att välja när man avslutar arbetslivet.

Vem granskar makten? Demokratins skyddsmekanismer

Det finns flera organ som ska skydda rättigheter:

• Riksrevisionen – granskar statens användning av makt och resurser.

• JO (Justitieombudsmannen) – övervakar myndigheters behandling av medborgare.

• Media och civilsamhället – rapporterar och protesterar.

Men om dessa aktörer tystas, hotas hela rättsstaten.

Internationella reaktioner och jämförelser

FN:s barnrättskommitté har tidigare kritiserat Sverige för brister i hur barns rätt att höras tillämpas. EU har varnat för länder som med hänvisning till ”säkerhet” urholkar grundläggande friheter.

➡️ Sverige riskerar att glida i samma riktning om dessa trender fortsätter utan debatt.

Vad säger juridiska experter?

Jurister som Lena Holm, professor i offentlig rätt, menar:

”Det som är mest oroande är när staten skapar undantag från vanliga rättsregler med argument om kris eller säkerhet.”
”Vi ser en tydlig förskjutning från rättigheter till reglering.”

Vad kan du göra som medborgare?

1. Läs lagförslagen – de finns online via SOU och Regeringskansliet.

2. Skriv remissyttranden – även privatpersoner kan delta i lagrådsremisser.

3. Rösta medvetet – välj partier som respekterar mänskliga rättigheter.

4. Delta i debatten – på sociala medier, insändare, eller i din kommun.

5. Stöd rättsgrupper och barnrättsorganisationer.

Vanliga frågor (FAQ)

1. Hotar Sverige verkligen mänskliga rättigheter?
Inte som helhet, men vissa lagar går i riktning som kräver vaksamhet.

2. Får staten omhänderta barn hur som helst?
Nej, men det krävs bättre kontroll och rättssäkerhet i socialtjänstens beslut.

3. Vad innebär den nya säkerhetsskyddslagen?
Den ger staten ökad makt att ingripa i verksamheter som anses vara säkerhetshot.

4. Är digitaliseringen av socialtjänsten positiv?
Ja, om den görs rätt – med tillgänglighet, transparens och integritet.

5. Måste man jobba längre i framtiden?
Möjligen. Förslagen pekar på höjd pensionsålder, men medborgare måste kunna påverka.

6. Kan jag påverka lagar som privatperson?
Ja – genom remissvar, protester, debatt och val.

Slutsats – Skyddet av rättigheter kräver vaksamhet

Lagar som utformas för att skydda säkerhet, barn eller ekonomi måste alltid balanseras mot individens fri- och rättigheter. Om vi inte granskar makten, riskerar vi att förlora det vi trodde var självklart.

🔎 Sammanfattning – risk för konflikt med rättigheter: