NÄR FAKTA TYSTAS: HUR BRISTEN PÅ EKONOMISK STATISTIK HOTAR VÅR DEMOKRATI
När Fakta Hotas i en tid av ökande ekonomiska klyftor och växande misstro mot politiska institutioner har behovet av tillförlitlig, transparent och tillgänglig statistik aldrig varit större. Ekonomiska data är inte bara siffror – de är grunden för vår gemensamma förståelse av hur samhället fungerar, för vem det fungerar, och vilka som lämnas utanför.
Finanspolitiska rådet har i sin rapport ”Ekonomisk ojämlikhet i Sverige” (2024) varnat för allvarliga demokratiska konsekvenser av att ekonomisk statistik är otillräcklig eller till och med döljs. Utan tillgång till detaljerad information om tillgångar, skulder och inkomster blir det omöjligt för väljare, media och beslutsfattare att ha en faktabaserad debatt. Den här artikeln visar varför transparens är livsviktig – och hur bristen på den hotar att strypa vår demokrati.
1. Finanspolitiska rådets varningar om bristande statistik
Finanspolitiska rådet är en oberoende expertmyndighet som har till uppgift att granska hur regeringens finanspolitik påverkar långsiktig hållbarhet och samhällsekonomi. I flera rapporter – men särskilt i den från 2024 – har rådet uttryckt oro över att vi saknar ett helhetsperspektiv på den ekonomiska ojämlikheten i Sverige.
Det är framför allt kapitalinkomster och förmögenheter i toppen av inkomstfördelningen som inte fångas upp i den officiella statistiken. Rådet konstaterar:
”Sverige har ingen komplett statistik över fördelningen av hushållens tillgångar och skulder, vilket gör det svårt att analysera förmögenhetsojämlikhet.”
Följderna blir att politiska beslut fattas utan att man förstår den fulla effekten de har – till exempel hur skattesänkningar eller förändringar i välfärden påverkar olika grupper. Det är ett demokratiskt problem.
Läs rapporten från Finanspolitiska rådet här
2. Förmögenhetsregistret – ett verktyg för öppenhet
Som en lösning på det statistiska underskottet föreslår Finanspolitiska rådet ett nationellt register över hushållens tillgångar och skulder. Detta skulle inte bara vara ett verktyg för forskning och analys, utan även stärka insynen i samhällets ekonomiska struktur.
Motståndet har dock varit hårt. Näringslivsorganisationer, vissa politiska partier och opinionsbildare har anklagat registret för att vara ett första steg mot återinförd förmögenhetsskatt. Samtidigt har man tonat ner behovet av fakta i debatten.
”Det är inte staten som ska veta hur mycket pengar folk har”, hävdar kritiker.
Men i praktiken innebär frånvaron av statistik att de redan mest privilegierade kan verka i skymundan, medan låg- och medelinkomsttagare granskas i varje bidragsbeslut.
3. Regeringens avvisande och dess konsekvenser
Trots de tydliga rekommendationerna från Finanspolitiska rådet har regeringen valt att inte gå vidare med ett förmögenhetsregister. Beslutet motiveras sällan med fakta – utan snarare med ideologisk rädsla för att ”öka byråkratin” eller ”övervaka medborgarna”.
Kritiken från forskarvärlden är dock tydlig. Utan ett sådant register är det omöjligt att följa hur olika politiska reformer påverkar ekonomisk ojämlikhet. Vi får en politik som styr i blindo – där vinnarna och förlorarna i samhällsomvandlingen förblir osynliga.
Elinor Odeberg, chefsekonom på Tankesmedjan Arena Idé, skriver:
”Regeringens nej till registret handlar inte om integritet – det handlar om att skydda ekonomiska eliter.”
4. Demokratiska risker med bristande insyn
När statistik inte speglar verkligheten, eller när viktig data saknas helt, blir det också omöjligt för journalister, forskare och medborgare att förstå eller kritisera politiken på ett konstruktivt sätt. Denna typ av strukturell blindhet är farlig – för demokratin bygger på kunskap, debatt och insyn.
Finanspolitiska rådet pekar också på risken att kapitalstarka minoriteter får oproportionerligt inflytande över politiken – just eftersom deras ekonomiska makt är osynlig i den statistik som offentligheten har tillgång till. Vi talar alltså om en situation där vissa grupper har både pengar och tystnaden på sin sida.
5. Internationella perspektiv – vad andra länder gör bättre
I många andra länder finns detaljerade register över hushållens tillgångar och skulder, vilket möjliggör mer träffsäkra ekonomiska analyser och politik. Sverige saknar detta – trots att vi gärna lyfter oss själva som ett föredöme i välfärdsfrågor.
OECD, IMF och andra internationella aktörer har återkommande påpekat att Sveriges brist på kapitalstatistik gör det svårt att jämföra oss med andra länder. Vi faller helt enkelt utanför kartan. Det påverkar allt från klimatpolitik till EU-förhandlingar om skatteflykt.
6. Medborgarnas rätt till insyn
Det är lätt att glömma att statistik är en del av demokratins infrastruktur. Om medborgare inte vet hur ekonomin fungerar – vem som äger vad, hur fördelningen ser ut – kan de heller inte delta i den politiska diskussionen på jämlika villkor.
Transparens i ekonomisk statistik är ett skydd mot populism, mot konspirationsteorier, och mot misstro. Den är förutsättningen för verklig ansvarsskyldighet.
Om vi inte vet hur pengar fördelas – hur ska vi då kunna veta om politiken fungerar?
7. Vägen framåt – och varför vi måste agera nu
Vi behöver inte fler utredningar. Vi behöver politiskt mod. Ett förmögenhetsregister är inte ett angrepp på den privata äganderätten – det är en försäkran om att demokratin fortfarande fungerar.
Vi måste kräva:
- Ett nationellt register över tillgångar och skulder.
- Öppen redovisning av kapitalinkomster i toppen.
- En bredare offentlig debatt om ekonomisk makt.
Det handlar inte om att straffa någon – det handlar om att se verkligheten som den är.
Avslutning
När fakta döljs, dör debatten. När statistiken haltar, haltar demokratin. Vi har chansen att vända utvecklingen – men då måste vi våga prata om den tystnad som smugit sig in i svensk politik.
För i slutändan är statistik inte bara siffror. Det är demokrati – i siffrornas form.
För fler nyheter och debatter, besök debattkungen.se
