”De tvättade bara bort larverna” – När äldreomsorgen blir en brottsplats

I ett vårdboende utanför Stockholm upptäcker personalen att en äldre person har ett infekterat sår – fullt med krälande larver. Istället för att skicka den boende till vård, instrueras personalen att skölja bort larverna med vatten och hålla tyst. Bilder raderas, avvikelserapporter uteblir, och anhöriga får aldrig veta vad som hänt.

Detta är inte en enskild incident. Det är ett exempel på ett systematiskt förfall inom svensk äldreomsorg – där lidande sopas under mattan för att skydda ett företags rykte och ekonomi. Det är dags att kalla detta vid sitt rätta namn: institutionell vanvård. Och det är straffbart.

Juridiskt ansvar – detta är inte bara en skandal, det är potentiellt grov misshandel

Svensk lag ger ett starkt skydd för den som inte själv kan tillvarata sina intressen, särskilt i beroendesituationer som äldreboenden. När ett vårdföretag missköter sårvård till den grad att fluglarver utvecklas i en människas kropp – och detta medvetet inte åtgärdas – kan det utgöra grov misshandel enligt brottsbalken 3 kap. 5 §:

”Är brottet att anse som grovt, döms gärningspersonen för grov misshandel till fängelse i lägst ett år och högst tio år.”

Det finns flera omständigheter här som kan göra brottet grovt:

• Allvarligt lidande och smärta

• Utebliven medicinsk vård

• Aktivt mörkande av händelsen

• Underlåtenhet att rapportera avvikelse till myndighet

• Brist på akuta åtgärder trots uppenbart behov

Andra potentiella brott:

• Tjänstefel (20 kap. 1 § brottsbalken) – om ansvarig personal åsidosatt sina skyldigheter inom offentlig eller liknande verksamhet.

• Vållande till kroppsskada eller sjukdom (3 kap. 8 § BrB) – genom vårdslöshet eller försummelse.

• Brott mot socialtjänstlagen – bristande omsorg, integritetsskydd och medicinskt ansvar kan leda till disciplinära åtgärder eller åtalsanmälan.

• Bevisförvanskning – att aktivt radera bilddokumentation på en vårdskada för att dölja fel är rättsligt anmärkningsvärt.

• Människovåld under ansvar – ett rättsligt koncept i vissa fall när den som ska skydda en sårbar person i stället skadar eller låter bli att skydda.

Systemfel – inte personalens fel, utan ledningens och lagens

I många vittnesmål framgår att vårdpersonalen larmat – men blivit tystade, ignorerade eller till och med bestraffade. Det är inte undersköterskan som bär det tunga ansvaret, utan en ledningsstruktur som premierar kostnadsbesparing framför människovärde.

Det handlar om:

• För låg bemanning – en person på nio dementa äldre.

• Order om att snåla med hygienmaterial.

• Tystnadskultur och repressalier mot visselblåsare.

• En företagskultur där vårdkvalitet blir en PR-fråga istället för en etisk och medicinsk skyldighet.

Detta är ett av skälen till att ansvaret inte bara är individuellt, utan strukturellt. Det kräver systemiska lösningar – och nya lagar.

Vad kan och bör göras?

🔹 1. Skärpta straff vid vanvård i beroenderelationer

Inför en särskild straffbestämmelse:
”Grov vanvård i omsorgsrelation” – där vårdgivare som medvetet eller genom grov oaktsamhet utsätter någon i beroendeställning för fysiskt eller psykiskt lidande kan dömas till fängelse, även vid passivitet.

🔹 2. Obligatorisk anmälan till IVO och polis

Inför skyldighet att rapportera allvarliga vårdmissar till både IVO och polis. Utebliven rapportering ska kunna leda till böter eller fängelse för ansvarig chef.

🔹 3. Visselblåsarskydd med tänder

Utöka skyddet för vårdpersonal som larmar – inför sanktionsavgift för vårdgivare som motarbetar visselblåsare. Gör det brottsligt att bestraffa personal som påtalar missförhållanden.

🔹 4. Lex Silverpark – en ny lag för anhörigas rätt till information

Lagstadga att anhöriga alltid ska informeras vid medicinskt avvikande händelser. Det får inte vara möjligt att skylla på ”samtyckesbrist” när en person är för sjuk för att kunna samtycka själv.

🔹 5. Oannonserade inspektioner och digitalt beviskrav

Inför krav på att alla vårdrelaterade skador ska dokumenteras digitalt med obligatorisk fotodokumentation som IVO ska kunna ta del av vid behov. Gör helt oannonserade inspektioner till rutin.

Samhällets svek

Den äldre som låg med larver i sitt sår är inte bara en ”brukare” i ett system. Det är en människa. Någon som burit detta samhälle, arbetat, fostrat, kämpat. Att tvingas avsluta sitt liv i smuts, smärta och tystnad – är ett svek som hela samhället bär ansvar för.

Det räcker inte med fler utbildningar. Det räcker inte med vackra värdegrunder och glättiga hemsidor.

Det krävs lagar. Straff. Ansvar. Rättvisa.