Människoexploatering

Människoexploatering: En analys av NJA 2022 s. 23

Högsta domstolens avgörande i NJA 2022 s. 23 har fått stor betydelse för rättstillämpningen av brottet människoexploatering enligt 4 kap. 1 b § brottsbalken. Domen tydliggör flera viktiga aspekter av hur lagen ska tillämpas, särskilt vad gäller begreppen vilseledande, svår situation, och uppenbart orimliga villkor. Här följer en sammanfattning och analys av fallet.

Bakgrund

I fallet stod M.K., ägare till en restaurang i Norrköping, åtalad för att ha exploaterat två nyanlända personer, I.A. och F.Z., i arbete under uppenbart orimliga villkor. De hade nyligen anlänt till Sverige från Bangladesh, där de båda hade universitetsutbildning och tillhörde medelklassen. Vid ankomsten hade de tillgångar av viss omfattning men saknade bostad och arbete.

M.K. erbjöd dem att bo i en lägenhet kopplad till hans restaurang och lovade att de skulle få lön om 100 kronor per timme samt fri kost och logi. Trots detta betalades ingen lön ut, och de enda ersättningarna de erhöll var mat och boende, värderat till cirka 5 320 kronor per person och månad. I.A. arbetade långa dagar, ofta 11–12 timmar, sex till sju dagar i veckan, medan F.Z. arbetade betydligt färre timmar.

Efter att hovrätten frikände M.K. från ansvar för människoexploatering prövade Högsta domstolen fallet och gjorde en delvis annan bedömning.

Vad Högsta domstolen slog fast

1. Vilseledande

HD fann att M.K. genom att lova lön utan avsikt att betala den hade vilselett I.A. och F.Z. Detta utgör ett vilseledande enligt 4 kap. 1 b § brottsbalken, där det framgår att gärningsmannen förmår en annan att arbeta under falska förespeglingar.

2. Svår situation

Högsta domstolen bedömde att I.A. och F.Z. befann sig i en svår situation, trots att de hade utbildning och viss ekonomisk resurs. Avgörande var deras brist på bostad och kunskap om det svenska samhället. Detta medförde att de hade begränsade handlingsalternativ, särskilt när de var beroende av boendet som M.K. tillhandahöll.

3. Uppenbart orimliga villkor

HD konstaterade att I.A:s arbetsvillkor var uppenbart orimliga. Han arbetade i genomsnitt 69 timmar per vecka för en ersättning motsvarande 19 kronor per timme, långt under kollektivavtalets nivåer. Arbetstiden överskred också gränserna i arbetstidslagen.

För F.Z. ansågs dock villkoren inte vara lika allvarliga eftersom hon arbetade färre timmar och hennes ersättning motsvarade cirka 56 kronor per timme, vilket även om det var lågt inte bedömdes som uppenbart orimligt. Trots detta fann HD att det i en helhetsbedömning även för F.Z. var fråga om exploatering, eftersom hennes beroendeställning till I.A. spelade in.

4. Exploatering

HD fann att M.K.’s agerande mot I.A. och F.Z. utgjorde exploatering eftersom det kränkte deras frihet och mänskliga värdighet. Agerandet inkluderade integritetskränkningar genom bland annat hot om utvisning och utnyttjande av deras beroendeställning.

Påföljdsfrågan

Straffvärdet

HD bedömde att gärningens straffvärde motsvarade fyra månaders fängelse, vilket är lägre än de åtta månader som tingsrätten först dömt ut. Anledningen var att HD inte fann omständigheterna lika graverande som tingsrätten gjort.

Val av påföljd

Trots att brottet människoexploatering kan ha vissa likheter med människohandel ansåg HD att integritetskränkningen i detta fall inte var tillräckligt påtaglig för att motivera fängelse. Därför valde HD att döma M.K. till villkorlig dom utan böter, med hänsyn till att han redan hade suttit häktad i 1,5 månader.

Rättslig betydelse av domen

1. Tydligare praxis

Domen klargör hur centrala rekvisit i brottet människoexploatering ska tolkas:

• Vilseledande inkluderar löften som gärningsmannen inte har för avsikt att uppfylla.
• Svår situation omfattar inte bara extrem utsatthet utan även förhållanden som påtagligt begränsar offrets handlingsfrihet.
• Uppenbart orimliga villkor innebär arbetsvillkor som vid en helhetsbedömning avviker påtagligt från vad som är normalt på arbetsmarknaden.

2. Påföljdsvalet vid människoexploatering

HD markerade att människoexploatering inte per automatik leder till fängelse. Brottets art kan motivera fängelse om integritetskränkningen är tillräckligt allvarlig, men straffvärdet och omständigheterna i det enskilda fallet avgör.

3. Skydd för utsatta grupper

Domen stärker rättsskyddet för utsatta personer som riskerar att utnyttjas på arbetsmarknaden. Samtidigt visar HD:s resonemang att inte alla former av arbetsrelaterade oegentligheter kan bedömas som människoexploatering.

Slutsats

Högsta domstolens avgörande i NJA 2022 s. 23 ger vägledning för hur brottet människoexploatering ska tolkas och tillämpas. Domen betonar vikten av en helhetsbedömning av offrets situation, arbetsvillkor och gärningsmannens agerande. Den fastslår att vilseledande och utnyttjande av en svår situation kan utgöra människoexploatering, men att påföljden ska vara proportionerlig till gärningens allvar.

Genom denna praxis skapas ett tydligare rättsligt ramverk för att motverka exploatering av utsatta individer samtidigt som en balans upprätthålls mellan olika påföljder beroende på omständigheterna i varje enskilt fall.