Maktmissbruk i socialförsäkringen

Maktmissbruk i socialförsäkringen

När välfärden sviker – hur Försäkringskassan nollar SGI och socialtjänsten stänger ute de mest utsatta!

Allt fler svenskar tvingas kämpa mot myndighetsslöseri där Försäkringskassan ruttnar bort deras sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och socialtjänsten hittar nya kryphål för att undvika utbetalningar. Retroaktiva bidrag – till exempel vårdnadstillägg eller ersättningar som enligt lag inte får räknas som inkomst – beslagtas utan förvarning. Bakom kulisserna misstänks politiska direktiv om att spara pengar på de mest utsatta, utan att regeringen behöver smutsa sina händer inför väljarna.

Bakgrund: SGI – försäkring eller knäckfråga?

• SGI-skyddets kärna: Rätten till sjukpenning baseras på din tidigare inkomst. Om din SGI sätts till noll förlorar du helt din ersättning.

• Nollning utan förvarning: En dags sanktion eller försenad rapport kan leda till retroaktiv nollställning av SGI – ibland flera år bakåt i tiden.

• Konsekvens: Utan SGI hamnar den sjuka eller arbetslöse direkt utanför trygghetssystemet och tvingas söka socialbidrag.

Socialtjänsten: kreativa argument för att låsa inkomst

1. “Tillfälliga ersättningar är inte inkomst”
   – När Försäkringskassan betalat ut retroaktiva vårdnadstillägg klassas dessa som “kapital” och dras in från socialbidraget. Trots tydlig praxis i socialtjänstlagen.

2. Uppdelning av datum och belopp
   – Genom att dela upp en retroaktiv utbetalning på flera månader binder handläggaren summan till perioder där den enligt dem “överskrider normbeloppet”.

3. “Självförsörjningskrav”
   – Krav på att söka arbete eller delta i program stoppas om den sökande mottagit en engångsersättning, trots att den inträffat helt efter studier eller sjukdom.

Konkreta exempel

Hemliga direktiv från ovan?

Flera insatta källor vittnar om interna skrivelser inom Försäkringskassan där man uppmanas skärpa tolkningarna för att “minska kostnadsansvaret”. Samtidigt cirkulerar på socialtjänstemöten referat om att “regera sparkrav” måste nås, men utan skriftliga regeringsbeslut.

“Vi har aldrig sett något formellt beslut, men tonen är tydlig – låt inga pengar passera”, säger en anonym handläggare.

Rättsläget kontra verkligheten

• Lagen: Retroaktiva bidrag som är avsedda för barn eller vård ska inte räknas som inkomst vid prövning av socialbidrag.

• Praktiken: Handläggare väljer ofta att tolka lagen snävt och lägger över ansvaret på den enskilde att överklaga.

• Rättssäkerhet: Bristen på transparens och skriftliga instruktioner gör det i praktiken omöjligt att förutse var gränserna går.

Effekterna på individ och samhälle

1. Ekonomisk ruin: Människor som redan är utsatta kastas mellan ersättningssystemen.

2. Psykisk påfrestning: Sjukskrivna tvingas fokusera på myndighetskontakter istället för på återhämtning.

3. Ökad byråkrati: Överklaganden och rättsprocesser slår hårt mot både den enskilde och skattebetalarna.

4. Politisk misstro: När de drabbade känner sig övergivna ökar avståndet till demokratin och valurnan.

Så kan systemet räddas

1. Tydliga riktlinjer: Regeringen måste utfärda klara direktiv om att retroaktiva bidrag inte får räknas som inkomst.

2. Karensfria sanktioner: Inför maximal sanktionstid på 30 dagar utan att SGI försvinner.

3. Obligatorisk effektsanalys: Innan nya tolkningar ska konsekvenser för individerna prövas av oberoende instans.

4. Full transparens: Alla interna riktlinjer och regeringsskrivelser ska vara offentliga.

Avslutning

Sverige har ett av världens starkaste sociala skyddsnät – på papperet. I verkligheten kämpar utsatta individer mot en ogenomtränglig mur av kryphål och godtycke. Det är dags för Folk och förtroendevalda att backa upp lagen med handling, inte dolda direktiv. Annars riskerar vi att låta vårdskadade, sjuka och arbetslösa falla mellan stolarna.