Hoppa till innehåll 
Därför blir kortare arbetstid dyrt för småföretag
Av Erik Hellasson
En idé som låter bra – men fungerar den i verkligheten?
Socialdemokraterna har återigen lyft frågan om att minska arbetstiden – denna gång med sikte på en 35-timmars arbetsvecka. Målet är vällovligt: en bättre balans mellan arbete och fritid, samt minskad arbetslöshet genom att fler personer får dela på jobben.
Men bakom den till synes humanistiska retoriken döljer sig en ekonomisk verklighet som få vågar prata om – en verklighet där svenska företagare pressas till randen av ohållbara kostnader och prishöjningar.
Det är lätt att sälja in budskapet om ”samma lön för mindre arbete”. Vem vill inte ha mer fritid utan att förlora inkomst? Och visst, om man förkortar arbetstiden så behöver fler personer anställas – vilket på pappret sänker arbetslösheten.
Men verkligheten är inte pappersbaserad – den är företagsbaserad. Någon måste betala för detta. Och det är inte staten. Det är företagen – och i slutändan: konsumenten.
Kortare arbetstid = högre kostnad per timme
Om en anställd idag jobbar 40 timmar och får 30 000 kr i lön, så är timkostnaden 187,50 kr.
Men om arbetstiden sänks till 35 timmar – och lönen förblir densamma – så blir timkostnaden 214,29 kr. Det är en ökning på över 14 % – innan man ens räknar in sociala avgifter, pension, sjuklön och semesterersättning.
Företag med redan pressade marginaler – som butiker, restauranger, salonger, byggfirmor, hemtjänstbolag – klarar inte av detta utan att:
-
Höja priserna på sina varor eller tjänster
-
Skära ner på personal eller effektivisera till ohälsosamma nivåer
-
Flytta produktionen utomlands eller minska utbudet
Resultatet: högre priser – och inflation
Om arbetskostnaden ökar med 14 %, vad gör företagaren?
Samma som alltid: lägger över kostnaden på kunden.
Det innebär att:
-
Din frisör höjer priset från 450 kr till 525 kr
-
Din byggfirma höjer offerten med 20 %
-
Din restaurang ökar lunchpriset från 119 kr till 139 kr
Det här blir inte bara en fråga om enskilda företag. När många företag i hela ekonomin tvingas höja sina priser, så får vi:
🔥 Inflation – igen.
Och vad leder inflation till? Räntehöjningar, sämre köpkraft, minskad konsumtion, och… färre jobb.
Fler anställda? Visst – men vem har råd?
Förslaget bygger på idén att om varje person jobbar mindre, så får fler personer jobb.
Låt oss räkna:
-
Ett företag med 10 anställda mister 5 timmar per person och vecka = 50 timmar/vecka
-
För att täcka detta behöver man anställa ytterligare 1,5–2 personer
-
Om varje anställd kostar totalt 40 000 kr/mån – är det en ny kostnad på 60 000–80 000 kr/månad
Få småföretag kan bära det – särskilt i lågkonjunktur. Och om staten inte kompenserar med subventioner (vilket verkar uteslutas enligt Ardalan Shekarabi), så är det företagaren själv som ska trolla fram pengarna.
Den tysta konsekvensen: färre tjänster, sämre service
En förkortad arbetstid utan statlig hjälp tvingar företag att omstrukturera. Det leder till:
-
Kortare öppettider (restauranger, salonger, kaféer)
-
Mindre utbud (färre menyer, färre tjänster)
-
Sämre service (färre personal per kund)
-
Ökad stress hos kvarvarande personal
Det är ett system som utåt verkar humant – men som inifrån skapar press, oro och osäkerhet.
När ideologi möter verklighet
Det är lätt att förstå varför Annika Strandhäll och andra inom Socialdemokraterna driver frågan. Kortare arbetstid är en symbolfråga för jämlikhet och välmående. Men som vi såg under partiets kongress i Göteborg, så finns det sprickor i fasaden. Många inom partiet insåg att verkligheten inte går ihop – inte utan ett massivt stöd till företagen, som inte verkar finnas i planen.
Samtidigt står småföretagare ensamma med en växande börda.
Vad borde man göra istället?
Här är några realistiska förslag som inte slår ut företagare:
-
Erbjuda arbetstidsförkortning som ett frivilligt alternativ – där staten subventionerar mellanskillnaden.
-
Ge skattelättnader till företag som kortar arbetstiden – i stället för att kräva det utan kompensation.
-
Börja med offentliga sektorn – testa 35-timmarsvecka i kommunala verksamheter med utvärdering.
-
Digitalisering och produktivitet – satsa på teknik som gör det möjligt att arbeta smartare, inte bara kortare.
Slutsats
Idén om kortare arbetstid är inte dum. Men den måste vara ekonomiskt förankrad, inte politiskt påklistrad. Om man inte ser till företagens verklighet – särskilt småföretagens – kommer varje ny reform att slå fel. Det är inte hållbart att kräva mindre arbete för samma lön, utan att samtidigt ge företagen verktygen att kompensera.
I annat fall blir arbetstidsförkortningen bara en ny väg till dyrare tjänster, färre jobb och ännu större klyftor.
