Försäkringskassans sjukförsäkring under lupp – När regelverk, SGI och rättsosäkerhet förvärrar för sjuka

Sjukförsäkringssystemet i Sverige har under det senaste decenniet genomgått stora förändringar. I centrum står Försäkringskassan – myndigheten med ansvar att bedöma rätten till sjukpenning. Kritiken mot myndigheten är omfattande: orimliga beviskrav, godtyckliga bedömningar, brist på information om SGI, samt att läkarintyg från vårdgivare ofta körs över av interna rådgivare utan direkt patientkontakt. Resultatet? Människor i svåra livssituationer ställs inför en kall och komplicerad byråkrati.

1. Rehabiliteringskedjan – Ökade krav över tid

Rehabiliteringskedjan, införd 2008, innebär att Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan olika beroende på hur lång sjukskrivningen varit:

• 0–90 dagar: arbetsförmågan bedöms i förhållande till det egna arbetet.

• 91–180 dagar: arbetsförmågan jämförs med andra jobb hos samma arbetsgivare.

• Efter 180 dagar: bedömning sker mot ”normalt förekommande arbete” på hela arbetsmarknaden.

Detta system har fått hård kritik – framför allt för att inte ta hänsyn till individens reella förutsättningar. Det bortser från både rehabiliteringstid och komplexa tillstånd, särskilt vid psykisk ohälsa.

2. Läkarintyg ogiltigförklaras av FK:s egna läkare

Ett av de största problemen är att Försäkringskassans interna försäkringsmedicinska rådgivare – som aldrig träffar patienten – ofta ifrågasätter, nedvärderar eller helt förkastar läkarintygen från behandlande läkare.

Detta har resulterat i:

• Att sjukskrivna får avslag trots dokumenterade diagnoser.

• Att läkare känner sig underkända och nedvärderade.

• Att förtroendet för både vården och systemet eroderar.

”Vi ser gång på gång att medicinska intyg inte räcker – trots att de är omfattande och tydliga.”
– Vårdförbundet, 2024

3. SGI – ett dolt hot mot ekonomisk trygghet

Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är avgörande för nivån på sjukpenning. Men många försäkrade vet inte att de kan förlora sin SGI om de inte omedelbart skriver in sig på Arbetsförmedlingen efter avslag.

Vanliga problem:

• Ingen eller otydlig information från FK om hur SGI skyddas.

• Följden: Många förlorar rätten till sjukpenning och andra sociala ersättningar.

• Rättsosäkerhet: De ekonomiska konsekvenserna kan vara katastrofala.

4. Bristande utredning vid avslag

Enligt en rapport från ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) brister Försäkringskassan i sin utredningsskyldighet.

• I 11 % av granskade fall 2023 fanns inte tillräckligt underlag vid avslag.

• Många beslut baserades ensidigt på interna rådgivares tolkningar.

• Personer med psykisk ohälsa drabbades särskilt hårt – ofta avfärdades deras symtom som subjektiva.

5. Rättsfall där de sjuka vinner – men efter lång kamp

JO-beslut dnr 6022-2018

En kvinna nekades sjukpenning trots godkända läkarintyg. Försäkringskassan använde intern rådgivare utan att informera henne. JO kritiserade bristen på rättssäkerhet.

Kammarrätten i Göteborg, PTSD-fall

En man med PTSD fick avslag trots tydlig dokumentation. Domstolen ansåg att FK:s bedömning var godtycklig. Patienten fick rätt – efter överklagan.

Kammarrätten i Sundsvall, resningsärende

En kvinna nekades både sjukpenning och sjukersättning. Efter lång kamp beviljades resning och ny prövning – domstolen erkände att underlaget från FK varit bristfälligt.

6. Regionala skillnader – en ojämlik sjukförsäkring

ISF:s granskningar visar att sannolikheten att få sjukpenning varierar beroende på var du bor. En person med exakt samma diagnos kan få olika beslut i Göteborg jämfört med Luleå.

Detta strider direkt mot likabehandlingsprincipen i socialförsäkringssystemet.

7. Följder för individen – psykisk och ekonomisk utsatthet

När sjukpenning nekas påverkas individens liv dramatiskt:

• Förlorad inkomst, ofta med hot om vräkning eller socialbidrag som sista utväg.

• Stress och psykisk ohälsa förvärras.

• Anhöriga får ta ett större ansvar – ekonomiskt och praktiskt.

Det finns bevis för att personer blivit sjukare av att behöva kämpa mot systemet snarare än av själva sjukdomen.

Vanliga frågor (FAQ)

1. Vad är ”rehabiliteringskedjan”?
En strikt tidsmodell där kraven på arbetsförmåga ökar efter 90 och 180 dagar.

2. Kan FK ignorera mitt läkarintyg?
Ja – om deras egna rådgivare bedömer att intyget är otillräckligt.

3. Vad händer med SGI om jag får avslag?
Om du inte anmäler dig till Arbetsförmedlingen direkt kan du förlora SGI helt.

4. Kan jag vinna i domstol?
Ja – flera fall visar att domstolar ofta ger de försäkrade rätt när FK brister i sin utredning.

5. Finns det regionala skillnader?
Ja – tyvärr. Vissa regioner avslår fler ärenden än andra.

6. Vad kan jag göra om jag får avslag?
Överklaga. Dokumentera allt. Sök stöd hos juridiskt ombud eller patientorganisationer.

Slutsats – Ett system i behov av grundlig reform

Försäkringskassans regelverk och praxis har visat sig gång på gång bristfälligt, godtyckligt och rättsosäkert. Trots tydliga läkarintyg får sjuka avslag. Trots förlorad SGI får människor ingen hjälp. Trots domstolssegrar måste svårt sjuka orka driva långa processer mot staten.

Det är dags för:

• Bättre rättssäkerhet.

• Respekt för läkares expertis.

• Tydligare kommunikation om SGI och rättigheter.

• Stopp för godtycke – start för medmänsklighet.

Vi måste bygga ett system där sjuka inte behöver bli jurister för att få den vård och ersättning de har rätt till.