Bygg bort sjukförsäkringens glapp – harmonisera Socialförsäkringsbalken och sjuklönelagen
I dag faller tusentals ny- och visstidsanställda igenom ett rättsligt hål som riksdagen själv har grävt. Socialförsäkringsbalken (SFB) förutsätter att sjuklön redan är betald – men sjuklönelagen (SjLL) säger “inte än”. Resultatet är att Försäkringskassan hamnar i limbo, den sjuke blir utan ersättning och förtroendet för systemet eroderar.
Bakgrund: två lagar, en kollision
-
SFB 27 kap. ger rätt till sjukpenning från dag 15, men bara efter sjuklöneperioden. Den som är sjuk måste alltså först ha fått sjuklön av sin arbetsgivare innan Försäkringskassan kan träda in.
-
SjLL 3 § kräver minst 14 dagars faktisk tjänstgöring, eller ett anställningsavtal på minst en månad, innan arbetsgivaren börjar betala sjuklön.
När villkoren i SjLL inte uppfylls – till exempel om du blir sjuk dag 3 på ett korttidskontrakt – uppstår ett ”ingen-betalar-fönster”. SFB pekar på arbetsgivaren, arbetsgivaren pekar på lagen och Försäkringskassan saknar tydligt mandat.
Gamla ärenden enligt LAF
Trots att lagen om allmän försäkring (LAF) upphävdes 2011 handläggs äldre ärenden fortfarande enligt den. Det innebär att två parallella regelverk styr sjukförsäkringen, vilket ytterligare komplicerar handläggningen.
Rehabiliteringsersättning
Reglerna i SFB 31 kap. kräver en pågående sjukpenning för att rehabiliteringsersättning ska beviljas. Får man aldrig sjukpenning blockeras alltså även rehabiliteringsersättningen.
Konsekvenser: människor som hamnar i kläm
-
Nyanställda och visstidsanställda går veckovis utan ersättning, med ekonomisk stress som följd.
-
Rehabilitering fördröjs eftersom rätt till ersättning förutsätter en sjukpenning som aldrig betalades ut.
-
Handläggningstiderna ökar när Försäkringskassan tvingas kompensera för lagluckor med interna ”räddnings-PM”.
-
Förtroendet för välfärdsstaten sjunker när reglerna framstår som godtyckliga.
Våra motparter säger … och därför har de fel
| Invändning | Svar |
|---|---|
| “Det blir för dyrt om Försäkringskassan tar hela sjukperioden.” | Glappet skjuter i stället kostnaderna till kommunernas försörjningsstöd och till arbetsgivare som förlorar personal utan att veta vem som betalar. |
| “Arbetsgivare behöver ett provanställningsfönster utan risk.” | Syftet med provanställning är att pröva kompetens – inte att överföra sjukrisk till arbetstagaren. |
| “Det finns redan interna riktlinjer.” | Lagar ska vara begripliga utan hemliga manualer. Rättssäkerhet kräver förutsägbarhet, inte tjänstemannens välvilja. |
Så lagar vi lagarna – fyra konkreta förslag
-
Stryk kvalifikationskravet i SjLL 3 §. Sjuklön ska utgå från första anställningsdagen.
-
Inför en tydlig statlig back-up-regel i SFB. När SjLL inte träffar ska Försäkringskassan automatiskt ta dag 1–14.
-
Avsluta LAF-ärenden i ett grepp. Flytta kvarvarande beslut till SFB för att slippa dubbelspår.
-
Kodifiera Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden i lagtext så att handläggarna slipper tolka mellan raderna.
Avslutning
Sjukdom väljer inte anställningsform; lagarna måste spegla det. Genom att harmonisera SFB och SjLL, stänga glappet och rensa bort föråldrade övergångsregler kan vi återupprätta både rättssäkerhet och förtroende för sjukförsäkringen. Regering och riksdag – bollen ligger hos er.
