Butiksdöden i Sverige: Tomma lokaler och en framtid i kris

Inledning: Ett Sverige som förändras

Sverige står inför en omfattande omvandling av våra stads- och bostadsområden. De senaste årens ekonomiska utmaningar – från pandemin till stigande räntor och inflation – har slagit hårt mot detaljhandeln och lämnat en växande mängd butikslokaler tomma.

I Jordbro centrum, Haninge kommun, syns detta tydligt. Ett område som en gång var fullt av liv, med fruktstånd, banker och butiker, står idag som en symbol för en utveckling som går i fel riktning. Leif Holmberg, en av de boende, uttrycker det enkelt: ”Tidigare fanns både frukthandel, post och bank på torget. Nu är det bedrövligt.”

Men frågan är större än så. Om nästan var tionde butikslokal i landet redan står tom – varför fortsätter vi att bygga fler? Och vad betyder denna utveckling för framtiden för våra stadsdelar och centrumområden?

Butiksdöden: Varför står lokalerna tomma?

Den så kallade ”butiksdöden” har pågått under flera år, men har accelererat markant sedan 2020. Här är några av de viktigaste orsakerna bakom denna utveckling:

1. Pandemins påverkan:
   Pandemin slog hårt mot detaljhandeln, särskilt de mindre butiker som redan kämpade med låga marginaler. Många konsumenter flyttade sina inköp online, och detta beteende har till stor del bestått även efter pandemin.
2. Ekonomiska utmaningar:
   Stigande bostadsräntor och inflation har gjort att människor har mindre pengar att spendera på shopping. Detta har lett till en drastisk minskning av försäljningen för fysiska butiker.
3. Stök och kriminalitet:
   I områden som Jordbro har butiksägare flyttat på grund av otrygghet och kriminalitet. Gängkriminalitet i vissa områden har gjort det svårt för företag att överleva, oavsett ekonomiska förutsättningar.
4. Ökande vakanser:
   Statistik från fastighetskonsultbolaget Newsec visar att nästan var tionde butikslokal i Sverige står tom. Detta är en fördubbling från 2019, då siffran var en av 20. Situationen är värst i innerstäderna:
   • Stockholm: Från 3 % (2019) till 12 % (2024).
   • Göteborg: Från 2,5 % (2019) till 8,5 % (2024).
   • Malmö: Från 6 % (2019) till 9,5 % (2024).

Tomma lokaler, men nya byggs – Varför?

Trots att butikslokaler står tomma fortsätter bygget av nya handelsplatser och centrumområden i Sverige. Detta väcker flera frågor:

1. Överskott på lokaler:
   Om vi redan har ett stort antal tomma lokaler, varför byggs det fler? Många fastighetsutvecklare motiverar detta med ”framtida potential”, men risken är att dessa nybyggen förblir tomma och dränerar resurser istället för att bidra till samhällsutvecklingen.
2. Missriktade investeringar:
   Kommuner satsar ofta på att bygga nya centrum för att locka företag och invånare, men i områden där befolkningstillväxten är låg eller otryggheten är hög, finns det ingen garanti för att dessa satsningar kommer att lyckas.
3. Kopplingen till ekonomiska intressen:
   Fastighetsbolag och byggherrar har starka ekonomiska incitament att bygga nya lokaler, även om det inte alltid finns ett verkligt behov. Detta skapar en obalans där marknaden översvämmas av tomma lokaler, vilket i sin tur pressar hyrorna för redan etablerade verksamheter.

Kritisk analys: Vem bär ansvaret?

1. Kommunerna:
   Kommuner har ett ansvar att planera långsiktigt för sina invånare. Att satsa på fler handelsplatser när många redan står tomma är inte bara ekonomiskt ineffektivt, utan också kortsiktigt tänkande.
2. Fastighetsbolagen:
   Fastighetsbolag bygger för att tjäna pengar, inte för att skapa samhällsnytta. Men i en tid där butiksdöden är ett faktum, behöver även dessa aktörer ta ett större ansvar för att säkerställa att nya lokaler verkligen fyller ett behov.
3. Konsumenterna:
   Som konsumenter har vi också en roll att spela. När vi väljer att handla online istället för i lokala butiker påverkar vi direkt detaljhandelns framtid. Är vi villiga att ändra våra vanor för att stödja lokala företag?

Konsekvenser för samhällen som Jordbro

För områden som Jordbro innebär butiksdöden mer än bara tomma lokaler – det handlar om förlorad gemenskap och ökad otrygghet. När butiker och verksamheter försvinner blir områden mer sårbara för sociala problem, som kriminalitet och segregation.

Melihate Metolli Namdar, som arbetar i en tobaksbutik i Jordbro, sammanfattar det väl: ”Vi klarar oss bra som har postutdelning, men visst är det oerhört tråkigt med alla butiker som slagit igen.”

Framtiden: Lösningar och möjliga vägar framåt

1. Stöd för lokala företag:
   Kommuner kan erbjuda subventionerade hyror eller stödprogram för småföretagare som vill etablera sig i områden med hög vakansgrad.
2. Omställning av tomma lokaler:
   Istället för att bygga nytt bör vi fokusera på att använda redan existerande lokaler. Tomma butikslokaler kan omvandlas till andra användningsområden, som ungdomscenter, coworking-ytor eller bostäder.
3. Säkerhet och trygghet:
   För att locka tillbaka butiksägare och kunder till områden som Jordbro krävs det att kommunerna tar tag i otryggheten och investerar i trygghetsskapande åtgärder.

Avslutning: En framtid att bygga tillsammans

Jordbro centrum är bara ett av många exempel på hur svensk detaljhandel förändras – och inte till det bättre. Vi står inför en verklighet där tomma lokaler blir allt vanligare, medan våra centrum förlorar sin själ. Frågan är: kommer vi att agera i tid, eller kommer vi låta butiksdöden definiera våra städer och samhällen?

💬 Vad tycker du? Är det rätt att bygga nya handelsplatser när gamla står tomma, eller borde vi fokusera på att revitalisera det vi redan har? Kommentera och dela din åsikt!