Under de senaste åren har vi sett en dramatisk förändring i hur människor konsumerar nyheter och information. Traditionella influencers, med journalister som granskare och nyhetsförmedlare, har fått konkurrens av en ny typ av aktörer – influencers. Dessa digitala opinionsbildare når idag miljontals följare via sociala medier och har blivit en viktig källa till information för många. Men innebär det att influencers håller på att ersätta journalister? Är deras inflytande större än traditionell media, eller utgör de snarare ett hot mot kvalitativ journalistik?
Influencers – De nya makthavarna i informationssamhället
Influencers har en unik förmåga att nå ut till stora publikgrupper på ett sätt som traditionella journalister ofta saknar. Genom plattformar som Instagram, TikTok, YouTube och Twitter kommunicerar de direkt med sina följare, utan mellanhänder eller redaktionella filter. Detta gör att de kan vara snabbare, mer engagerande och mer personliga än traditionella medier.
Många influencers har byggt upp en lojal följarskara som litar på deras åsikter och analyser. En enda tweet eller video från en känd influencer kan förändra opinionen om en produkt, en politisk fråga eller en händelse. Influencers har därför blivit en viktig kraft inom marknadsföring, politik och samhällsdebatt.
Exempel på detta ser vi i Greta Thunberg, som genom sina sociala medier har påverkat klimatdebatten globalt, eller i Joe Rogan, vars podcast och YouTube-intervjuer når fler tittare än många nyhetssändningar. Samtidigt har vi influencers som Andrew Tate, vars kontroversiella uttalanden har skapat stora debatter och ibland även blivit föremål för censur och rättsliga åtgärder.
Men det stora genomslaget kommer också med risker. Många influencers saknar den journalistiska etik och faktagranskning som traditionella medier arbetar med. Detta gör att de lätt kan sprida desinformation, förenklade resonemang och sensationella nyheter utan att ta ansvar för konsekvenserna.
Journalister – Fortfarande den viktigaste källan till granskning och fakta
Journalister och traditionella medier har länge varit samhällets ”fjärde statsmakt” – en granskande kraft som håller makthavare ansvariga. Genom objektiva rapporter, faktakontroller och djupgående analyser har journalistiken bidragit till en informerad allmänhet och fungerat som en motvikt mot propaganda och falsk information.
En stor skillnad mellan journalister och influencers är att journalistiken är bunden av pressetiska regler och yrkesstandarder. Mediehus som SVT, DN och BBC har redaktionella riktlinjer och granskningsprocesser för att säkerställa att informationen de publicerar är korrekt. Detta innebär att journalistik ofta är mer tillförlitlig än information från influencers, som sällan har samma krav på verifiering av sina påståenden.
Samtidigt har journalistiken under de senaste åren tappat i förtroende. I takt med att traditionella medier har blivit mer klickdrivna och anpassat sig till snabba nyhetscykler har vissa tidningar och TV-kanaler börjat likna de influencers de en gång konkurrerade med. Sensationella rubriker, politisk vinkling och annonsfinansierade artiklar har gjort att vissa ser journalister som mer intresserade av att sälja nyheter än att objektivt rapportera om dem.
Vem påverkar mest – Journalister eller influencers?
Påverkan beror på vilken fråga vi diskuterar. Journalister har fortfarande makten att sätta agendan i den traditionella nyhetsvärlden, men influencers kan ofta ha större inflytande över specifika grupper och kan snabbt förändra narrativet i vissa debatter.
I politiska frågor ser vi att influencers kan påverka unga väljare på ett sätt som traditionella medier inte kan. Under det amerikanska presidentvalet 2020 använde både Donald Trump och Joe Biden sociala medier och influencers för att nå ut till unga väljare – och det hade en märkbar effekt på valresultatet. Samma sak såg vi i Sverige under valet 2022, där TikTok och Instagram var centrala plattformar för politiska diskussioner bland unga.
När det gäller kommersiell påverkan har influencers ofta större genomslag än traditionell reklam. Företag satsar i allt högre utsträckning på influencer-marknadsföring eftersom det skapar ett mer personligt och trovärdigt intryck än traditionella annonser.
Men när det kommer till granskning av makthavare, avslöjanden och faktabaserad journalistik är traditionella medier fortfarande oersättliga. Grävande journalistik, som avslöjanden om skandaler inom politiken och näringslivet, är något som influencers sällan kan ersätta.
Vem bör vi lita på?
Både influencers och journalister har sina roller i informationssamhället, men de fyller olika funktioner. Influencers kan vara snabbare, mer engagerande och bättre på att bygga relationer med sina följare, medan journalister har en mer systematisk och ansvarsfull metod för att rapportera nyheter.
Problemet är att många idag litar mer på influencers än på journalister. Detta är särskilt problematiskt i en tid av falska nyheter och konspirationsteorier, där människor söker efter alternativ till traditionella medier. När influencers blir primära nyhetskällor riskerar vi att hamna i en värld där fakta spelar mindre roll än åsikter och känslor.
Samtidigt kan traditionella medier lära sig av influencers. De måste bli bättre på att engagera unga, anpassa sig till nya medievanor och arbeta för att återuppbygga det förtroende som har gått förlorat.
Slutsats – Samarbete eller konflikt?
Istället för att ställa influencers och journalister mot varandra borde vi fråga oss hur de kan samexistera och komplettera varandra. Vi ser redan idag exempel på detta – etablerade medier som bjuder in influencers som kommentatorer, och journalister som använder sociala medier för att nå ut med sina nyheter på ett mer personligt sätt.
Framtidens informationssamhälle kommer sannolikt att vara en blandning av traditionell journalistik och digitalt inflytande. Det viktiga är att vi som konsumenter av nyheter är medvetna om vilka vi lyssnar på, vilka källor vi litar på och hur vi kritiskt granskar den information vi tar till oss.
Så, är influencers viktigare än journalister? Svaret beror på hur vi definierar viktighet. Influencers kan påverka snabbare, mer personligt och mer direkt, men journalistiken har en djupare samhällsfunktion som är svår att ersätta. Det bästa samhället är förmodligen ett där både influencers och journalister har sina roller – där de samarbetar snarare än konkurrerar.
Vad tycker du? Håller journalister på att förlora sin roll, eller behöver vi dem mer än någonsin? Är influencers framtiden för nyhetsrapportering, eller är de en del av ett problematiskt ekosystem av desinformation? Diskutera och dela dina tankar i debatten.
